“Thi, hi…”, Madeleine har talat.

Snö i oktober, jo jag tackar! Jag bara hatar detta med kyla, slask, snö och mörker. För att verkligen få till det så går vi över till "vintertid" i helgen. I och med detta så blir det mörkare lite tidigare på eftermiddagarna, precis vad man behöver. I förra veckans Fredagsbrev så skrev jag om UFO-vagnen och jag efterfrågade lite forskning kring vagnen. Det tog inte alls lång stund innan både trav-tv och den statliga travtidningen tog fasta på min efterfrågan. Men blev man så mycket klokare? Nej, det kan jag väl inte påstå. Kanal75 gick som vanligt inte över någon bro för att hitta någon som kunde ge oss en fördjupande inblick. Nej, det blev trevliga och kloka Marcus M Melander som fick agera "expert" på området. "- Det här med hjulen är viktigt', de måste rulla bra". En mycket klok analys men enligt uppgifter så rullar de svenska sulkyhjulen som är tillverkade av "Hjulmakarn" minst lika bra. "- Om vi ska vänta på att det här hjulet ska sluta snurra får vi vänta tills i morgon", fortsätter Marcus. Hmmm, jag vill nog hävda att detta är en "viss" överdrift. Vid nästa analys så testas "bakvikten" på vagnen. Knatten Marcus hoppar upp och reportern som håller i skalmarna säger, "-jag lyfter nästan". Jag envisas med att hävda en viss överdrift även där. Sedan kommer man in på den "unika" konstruktionen av vagnen där sitsen inte sitter symmetriskt bakom och där skalmarna är olika utformade, allt detta för att hästen skall komma "närmare sargen" (med Johnny Takter i vagnen så skulle man då få dubbel effekt). Enligt de något diffusa teorierna så skulle man kunna kapa någon meter per kurva. Även om detta påstående skulle vara riktigt så känner jag ändå en viss tvekan. När sedan vagnen skulle ut i "skarpt läge" och Tarzan kör ut med storfavoriten Friction i nämnda vagn och efter den knappa segern får böter för att ha "kört för långt ifrån bangränsen" så ger i alla fall jag upp...

Vi lämnar UFO-vagnen och rullar över till Robert Bergh. Jag blir inte riktigt klok på killen. Å ena sidan gillar jag Bergh, han är en glad skit, populär hos sin personal och dessutom en hejdundrande hästkarl, å andra sidan beter han sig ofta som en gangstermupp mot hästägare, spelare, sporten och även sig själv. Han inleder helgen uppe på Bergsåker med att köra sig fast med sin dunderfavorit för att sedan sitta invändigt och skratta när stallets andrahäst vinner till över hundra gånger degen, en deg som Bergharn garanterat fick vara med att mumsa på. Under lördagen så startar han tre hästar som alla markerar ordentligt hälta redan i provstarterna och som sedan alla galopperar i loppen ("bara" en av hästarna fick startförbud vilket är mycket märkligt). Efter denna uppvisning i dåligt omdöme så avslutar han med att gå på svartklubb och lira för degen han fick med Norbergs uppsittning! Alltså, hur tänker han? Jag fattar faktiskt ingenting men åter vill jag poängtera att det finns mycket positivt kring Bergharn, om han bara någon gång "stilar till sig" en aning.

Bergh öppnar sitt hjärta…

Går du också och suktar efter den nya iPhone 5? Vinn den här!

Vi lämnar travet för en stund och går över till gårdagens "stora nyhet". Madeleine ska prova lyckan igen. Senaste förlovningen sket sig men nu håller man åter tummarna på slottet. Den där Chris skall visst vara en "hårt arbetande" man på finansmarknaden i New York. Jo, jo, det låter det. Att Victorias lilla prins fick damma av sig kokainet från träningslokalen och även få hjälp med ekonomin i bluffbolagen innan han fick krypa ner under täcket på slottet gav ju en fingervisning om vad det är för folk som våra inskränkta broilers från Drottningholm rör sig bland. När jag hör Madeleine i Hovets video så måste jag säga att hon låter rätt blåst, fast det är ju min, högst personliga uppfattning. Hur som helst så väntar ett nytt spektakel kring slottet nästa år igen och jag hoppas att man från slottets sida är villig att betala de enorma belopp som polisens insats under klapp och klang kalaset kostar med EGNA pengar! Ja visst ja, de har ju inga...

Första klivet mot den slutliga kampen. Det enda positiva med att den vidriga snön visade upp sig är att vi nu är på väg mot ett kommande vintermeeting nere i Paris och i onsdags eftermiddag var Maharajah ute i sitt kval och som han glänste!

Maharajah dundrar fram med spetsade öron…

Jag har hört på Stefan att det här verkligen är en av de största utmaningar han haft. Det är inte bara tredje gången gillt, det är även den gång där han har de största chanserna att räcka “ända fram”. Maharajah har fått mogna en del och det kan vara precis det som gör skillnaden. Vi skall komma ihåg att hästen inte gjort så väldigt många starter egentligen och redan i dessa har han visat att han är bland de bästa i världen när allt klaffar och sista söndagen i januari så tror och hoppas jag att det gör det, att “allt klaffar”. Rummen och flygstolarna ner till Pda går åt och om du vill slippa lägga fem, sex tusen kronor för Pda helgen så hittar du flyg och hotell till kanonpriser om du klickar här!

Jean Taikon i vinnarcirkeln! Precis som jag själv så har Taikon varit i branschen i många, många år. Att han segerdefilerade på Solvalla samtidigt som Lill-Goop och Adielsson sprang och gräddade i blöjorna känner våra “nya” travnördar antagligen inte till. Historierna kring Taikon är många och ofta ganska lustiga. En gång för många år sedan stod Jean nere på Visbytravet och krängde bilar och husvagnar, även klockor av skiftande kvalité fanns i sortimentet. Själv minns jag en gång för massor av år sedan då vi var på Ålandstravet. Vi hade övernattning på ett enklare vandrarhem dit vi anlände efter en sen travkväll ute i Norrböle. Mitt i natten hör jag någon som ropar ute från gatan och där står Jean Taikon och vinkar. Han vill att jag skall komma ner och öppna ytterdörren så att han kan få komma in och sova på något golv inne i huset. Sagt och gjort, jag går ner och släpper in honom och han tackar så mycket. När jag sen kommer in till vårt rum igen och tittar ut genom fönstret så ser jag Jeans röda pickup stående på gatan. Rutorna är igen immade och där inne ser jag frugan och en liten knatte! De fick sova i bilen…

Historien om den asfalterade gräsmattan och garaget i villan ute i Spånga som blev stall är både dråplig och sann. Ofta kunde man se Jean komma körandes i sulky längs cykelbanan vid E18 när det var dags för snabbjobb inne på Solvalla. Vem som egentligen genomförde utbildningsloppen när Jeans son, Janoch tog licens tvistar man om och när samme Janoch blev avstängd efter en trängning i något amatör lopp på Solvalla kunde det hända att han körde lopp kommande vecka ändå, denna gång som pappa “Jean Taikon”, de hade dessutom samma dress så vem som körde när, var ofta dolt i mörker.

Ingen har väl haft travhästar på så många ställen som Taikon. En gång höll de till på Mälaröarna och då blev det liv när han praktiserade “backträning”. Detta skedde nämligen på Skå motorkrossbana. En mindre lustig historia var den där kvällen när man satte eld på Taikons hus med dödsfall i familjen som resultat. Fruktansvärt. Som den bilhandlare Taikon bl.a. var så kunde vagnparken skifta enormt. Ena gången kom han dragande in till Solvalla med hästsläpet kopplat till en gammal Volvo som hade fler lösa delar än Jan Myrdahls MEKANO , nästa gång kom han inglidande med en grön Rolls Royce på stallbacken… Jean Taikon är en man med ett fantastiskt livsöde! Jag är övertygad om att filmen “Mitt liv som Jean Taikon” skulle bli en rungande succé! I onsdags så slog han då till på Solvalla med dunder och brak. Jag tycker i alla fall att det är fantastiskt kul att Taikon är med i matchen igen. Kanske en ny Diamant Nibs eller varför inte en återuppstådd Jarl J:r?! Ingen har väl glömt Taikons uppmuntrande peppning till hästen i loppen? 300m kvar, “-kom igen nu Jalle”, “–Jallegubben, Jalle, Jalle Jalle”. Lycka till nästa helg!

Nu i helgen så är det åter dags för Jägersro på V-75 och ett intressant Guldlopp väntar. Ludde valde att plocka ut Socialbidrag i ett 4-5 åringslopp med Raja Mirchi istället för att kriga om degen i guldloppet, klokt men kanske lite fegt? Hur som helst så gjorde det guldloppet mer spelvänligt. Jasper Lane är trött, Caballion fortfarande ofräsch. Spring Ray är gammal och ingen av Quarcio, Juggle Face eller Pitch Command verkar vilja vinna lopp. Det är då en stor totogåta varför vi får 7 gånger smöret på Spring Erom. Smacka i er. Nu säger vi tack för idag, slut för idag.

Så får det bli…

Travet, en materialsport?!

Lennart Ekdal tryckte ner sina ögonbryn så långt han kunde när han öppnade upp höstens säsong av Kalla Fakta. Den här gången hade man ”granskat” Parken Zoo i Eskilstuna. Innan programmet varnade man tittarna för ”mycket starka bilder”. Min uppfattning av programmet var att man skramlade lite väl högt med, i alla fall, halvtomma tunnor. Ett frysförråd där kadaver låg i en hög var i och för sig ganska otrevligt och även ovärdigt men egentligen inget som djuren lidit något av. Jag minns den gången då jag blev tvungen att avliva min gamle vän Bussig Pärup med en injektion under Bussigs favorit ek uppe i hans hage. Jag åkte sedan upp till Ulltuna där jag hade beställt separat kremering av just Bussig. Detta var för att jag skulle kunna begrava honom under nämnda ek. Uppe på Ulltuna så kopplades en kätting runt Bussigs ena bakben och sedan åkte kroppen via en travers in i en byggnad och slutligen in i ett kylrum. Där inne låg det plastpåsar med döda hundar och katter, påkörda rådjur, några kalvar osv. En fruktansvärd upplevelse för mig naturligtvis men som tur är, inte för djuren. Det var lite grann samma sak på Parken Zoo. Djuren hade väl egentligen inte farit illa men nog var hanteringen av kropparna ganska dålig. Att tjejen som intervjuades ”mörkade lite” med vad som hänt med de djur som inte längre fanns kvar på anläggningen är väl heller inte så märkligt då bluffreportaget skulle handla om utrotningshotade djur. Nej om inte storm, så i alla fall lite blåsväder i ett vattenglas. Hur vore det om Ekdal och gänget granskade EU transporter av slaktdjur, tjurfäktningarna i Spanien (som fortfarande pågår på många ställen), hanteringen av grisarna hos våra danska grannar osv…

Vi går raskt vidare. ”-Han går med UFO-vagn ikväll”, ”-vi ska testa henne i Jänkar-vagnen för att se om hon tänder till”, ”-han har kanske inte så mycket kvar i tömmarna i alla fall, han kör ju i den där nya vagnen och får då den körstilen”. Ja flosklerna duggar tätt när det snackas sulkies här hemma i gamla Svedala. Vad som dock förvånar mig är att så många går på tramset. Visst, vill man lägga upp mot femtio lax för en tung järnvagn så är det ok för mig men det vore spännande att höra vad det är för komponenter eller konstruktionslösningar som gör den så mycket ”bättre” än andra sulkies.

När Custom kom med sin F.C.S sulky för en massa år sedan så blev det mycket snicksnack om design, materialval och vikt. Att hjullagren gick då och då var ju inte så konstigt när hjulen bara var hängda på en innergaffel och det krävdes ett flertal incidenter med hästar som trampat upp i nämnda vagn och fastnat med benet innan en konstruktionsförändring med ett plastskydd kom (de nyare modellerna har nu 2 gafflar). Dessa sulkies var ju betydligt lättare än de traditionella vagnarna på marknaden och det var väl det främsta försäljningsargumentet. Vagnarna var ju redan då fasligt dyra och det var väl egentligen både mycket billigare och även bättre att sätta upp Daniel Olsson eller Carl-Erik Lindblom på ens hästar och på så sätt kapa betydligt mer vikt på ekipaget?!

I början av 80talet tog Lindstedt/Wallner hem amerikanska ”modevagnar” av märket NASSAU. De blev ju en enorm succé då de hade en helt ny konstruktion till skillnad från våra svenska sulkies. Fotstegen satt ”utvändigt” fast detta var ju knappast till någon större fördel då sidostänger i och med detta blev en omöjlighet. Fasta sidstroppar blev nödlösningen. Nej, vad som var den stora skillnaden var ju att sitsen satt en bra bit bakom ramen på vagnen. Detta innebar en rejäl ”bakvikt” på Sulkyn och på så sätt så ”lyfte” man ju liksom hästen. När Alf Jonsson muggade in Speedboat i slutstriderna så kan man nog ana att pållen ”flög fram”. Att vagnen var ämnad för att bara köra rakt fram med och inte vända upp från snäva 4e spår hemma i Norden hade väl ingen funderat så mycket på här hemma och dröjde inte alls länge innan dessa vagnar havererade på alla möjliga och omöjliga sätt. Skalmarna var platta och ”höga” och de var tillverkade i tunnaste aluminium och materialutmattningen på konstruktionen som bar upp sitsen blev mycket stor. Vårt salt på banorna vintertid hade väl heller ingen direkt ”konserverande” eller stärkande effekt…

Hemma i Sverige var Forsbysulkyn, Eklundssulkyn (Jim Fick hade sådana i vackert lackade färger med dalablommor på) samt några andra märken de vanligaste. De flesta modeller var designade så att sitsen satt rakt uppe på ramen vilket inte gav någon nämnvärd bakvikt. Uppe i Gävle gjorde man dock några förändringar av Forsbysulkyn då den kom med lite ”framåtböjda” gafflar. Detta innebar att kusken hamnade lite mer ”bakom” hjulaxlarna och en viss ”bakvikt” uppstod. NASSAU vagnen var dock outstanding för detta syfte och i programmen kunde man se om hästen gick med ”modevagn” eller inte.

Idag så har alla sulkies på marknaden samma ”bakvikt” så här ser vi ingen skillnad. Under många år så envisades Roger Walmann (och även ut.) med att sela hästarna med gammal hederlig remsele (eller möjligen ”amerikansk” sele) när det började dyka upp ”Quick” kopplingar på de nya selarna. Denna koppling förenklade ju utselningen avsevärt men jag har för mig att Walmann tyckte att det skramlade för mycket (vilket det onekligen gör) och dessutom ville han ha vagnen ”närmare” hästen. Idag har väl 99 % av alla aktiva gått över till ”Quick” selning, så även Roger Walmann.

Stallchefen i elegant Forsbysulky efter seger.

Janne Nordin provar Mustard med "Modevagn" (gick väl sådär).

Tillbaka till den ”fantastiska ”UFO-vagnen”. Den skramlar, den går i princip inte att ha sidostänger på och den är betydligt tyngre än andra vagnar på marknaden. Tarzan älskar vagnen, Per Lennartsson likaså. Lill-Goop har, även han, längt på handstropparna och lagt sig ner för att åka. Länge stod Stig H Johansson bredvid och tittade på men visst har man väl även utökat vagnparken ute på Stora Alby med en UFO-vagn?! Nu till min stora fråga. Kan NÅGON klok person i detta avlånga land beskriva EXAKT vad det är med denna vagn som gör att hästarna sägs prestera bättre? Jag har hört div. mer eller mindre vetenskapliga teser kring detta när man talar om hur vagnen ”spårar” samt att den har något ”smalare” axelbredd osv. Hör gärna av er med era forskningsresultat. När jag väl fått svar på mina frågor kring UFO-vagnen så kanske jag kan gå in på den STORA skillnaden mellan ett halvstängt huvudlag och ett ”can´t see back” dito, fast det får bli en annan gång.

Snart stundar vintermeetinget i Paris och det börjar redan bli spännande. Nästa vecka kvalar ju Maharajah och där har man ju ställt in siktet på Pda 2013 ända sedan den 29 januari 2012. Sebastian K visade sig som vanligt lite för blöt när det gällde lite distans och ett mer krävande lopp och det blev ju till slut löjligt enkelt för Raja Mirchi. Lill-Goop siktar naturligtvis på Pda med Quarcio du Chene och från Frankrike kan vi räkna med Quaker Jet. Hua, spännande blir det och du vet väl att du bokar det billigaste flyget och boendet här!

Nej mina rosa vänner, nu stänger vi ner för den här gången och det får ske med en levererad vinnare till helgens V75a uppe på Bergsåker. I första avdelningen blir Ed You troligtvis favorit från sitt innerspår men eftersom Daniel Olsson snor åt sig ledningen med Aces Majesty så blir det kolsäcksläge för Olle Carlsson. Det är då med viss stolthet som jag erbjuder er Zyrano Boko med Torbjörn Jansson till 8 gånger fläsket! Smaklig spis.

Så får det bli…

Hemma bra men borta bäst…

32+ är nu utbytt mot 2+ och iskall motvind. Jag kan knappast påstå att det var “skönt att komma hem” men nu sitter jag i alla fall ute på Munsö och tittar ut över en sur gräsmatta täckt av ruttnande höstlöv. Som vanligt så var vår Seniorresa nere på Phuket mycket lyckad och det är ganska fantastiskt att få chansen att ge så mycket upplevelser och gemenskap som vi faktiskt gör under dessa resor ner.

Stallchefen och vår överlägsna chaufför nere på Phuket.

Travet hemma i Sverige följde jag med ett halvt öga och det har väl mest varit “Sebastian K Mania” låter det som. “Sveriges bästa häst” trumpetar man ut och jag konstaterar åter igen hur inskränkta, konservativa och minnesslöa travets “förståsigpåare” är. Det var väl ändå inte så väldigt länge sedan man skrek ut Caballion som “det värsta man sett” trots att pållen bara vunnit ett enda lopp sedan dess (han höll undan knappt för bl.a. Simb Frizz). I våras var det även hysteri kring Friction och den ville man se i Elitloppet…

Nu är det alltså Sebastian K som är “bäst”. Men kan man verkligen säga så? Nej det kan man INTE. Sebastian K har varit “bäst” 6 gånger i år och inget annat. En häst kan nämligen bara vara bäst när den passerar en mållinje som första pålle. Vad Sebastian K beträffar så har någon annan varit bättre än han 8 gånger i år. Inom travsporten älskar vi att blanda ihop äpplen och päron i en härlig röra. När Patrik Sjöberg hoppade 2, 42 på Stockholms stadion efter en blöt kväll på Café Opera så var han BÄST! Bäst i hela världen. Han var det dessutom i många, många år tills någon annan hoppade HÖGRE. Idag är Patrik Sjöberg inte alls bäst längre. Vi har tidtagning i loppen inom travsporten men tiderna går ju aldrig att jämföra. En regnig 800m bana i Värmland kan inte jämföras med en snustorr milebana i USA och ett långlopp på Vincennes kan inte jämföras med ett kortlopp på Skrubbs. Det är precis därför det är både löjligt och direkt felaktigt att säga att Sebastian K är Sveriges bästa häst idag! I helgen får vi dessutom ett bevis för att han INTE är Sveriges bästa häst (i alla fall inte i morgon).

Är du trött på din gamla mobil? Vinn den nya snygga iPhone 5 och upptäck den nyaste tekniken ifrån Apple! Vi betalar också din telefonräkning i 3 år! Klicka här

Trav-tv håller på med en enkät bland de aktiva och nyligen var frågan vem som är Sveriges absolut skickligaste travtränare. Svaret blev föga överraskande Åke Svanstedt. Enligt enkätens mycket kompetenta deltagare så är Stig H Johansson tydligen en betydligt “sämre” tränare. Tja, Stickan har väl aldrig varit något vidare på att träna häst eller? Möjligtvis har han VARIT det men nu är således kunskapsnivån hos Mäster kraftigt reducerad. Som du säkert förstår så är detta nonsens deluxe. Man kan inte jämföra travtränare på detta sätt. Åke Svanstedt är kanske Sveriges “största” travtränare men han är absolut inte den “bästa”. Scan är Sveriges överlägset STÖRSTA falukorvstillverkare men de producerar definitivt inte den BÄSTA falukorven i landet! Scans bolagsvinst är störst bland alla korvtillverkare men detta betyder ju inte att korvjäkeln är “bäst”.

Om vi nu tar Svanstedt som ett exempel så har han nästan 250 hästar i fabriken medan Djurparkslallaren hade 5 hästar i sitt stall när det begav sig. Vilket stall gick/går bäst? I Svanstedts fabrik står över hundra hästar som går katastrof minus. Är det ett kriterium för att anses som Sveriges bästa tränare? Eller är det när samme Svanstedt vinner fem lopp en torsdagskväll medan Djurparkslallaren får ha sina hästar på bulvanlista och se loppen från soffan? Som du säkert förstår så kan man inte mäta detta med “bästa tränaren” så enkelt och kategoriskt som man nu gör.

Det samma gäller förstås även när det gäller “bästa kusken”. “Årets kusk” nere på Rondo är ett praktexempel på nonsens. Vad kännetecknar en riktigt skicklig kusk? Att styra rakt fram bakom bilen till ledning med fyra storfavoriter i rad och få sitta ifred vilket sedan resulterar i en “snygg” fyrling eller när Kaj Widell lyckas bli 3a med en häst som Johan Untersteiner inte vågar köra åt sin arbetsgivare? Är Carl-Erik Lindbloms bedrift när han en kväll på Örebro kör felfritt och blir 5a med en häst som har tre kval i raden, blir 4a med en 76 oddsare, knappt slagen med två 15 oddsare och avslutar med att vinna ett p21 lopp med ett sjuårigt sto som tjänat 9 000:- en bättre prestation än när Jorma tar en dubbel med två Nurmosfavoriter? Nej mina vänner travsporten är så mycket mer komplex än den där som vi ser på tv när killar och tjejer med höga strumpor rusar fram mot en stålställning för att försöka komma över en pinne som hänger på en exakt höjd…

Vi lämnar detta och hoppar över till annat. Det är väl ingen som har missat att veckan har gått i “världens barn” anda. På radion har Lotta Bromé auktionerat ut Carl-Jan Granqvists kalsonger, Peter Jöbacks bibliotekskort, Börje Salmings bettskena, Ann-Charlotte Marteus hjärna osv. Pengarna rinner in och ikväll är det stor gala på Svt. Jag tycker det här är jättebra men det stör mig att man tigger in småpengar av svenska folket när Regeringen sedan prioriterar bort enorma belopp på galenskap. Vi kanske lyckas samla in 50 miljoner kronor under den här veckan och det gör man genom att berätta att, “-50:- räcker till en hel vecka skolgång i Kongo”, “-tio kronor räcker till 25 pennor i en skola ute på steppen” osv. De som vi nu har röstat fram till Riksdagen efter senaste valet öser nu ut 1 miljard kronor till Somalisk anhörig invandring, en miljard! Detta är alltså inte människor som flyr från någonting utan bara vill komma nära sina släktingar och samtidigt få en kraftigt statusuppdaterad tillvaro i Sverige. Det är väl gott så men hur många pennor, sprutor, vattenbrunnar, utbildningar och matransoner skulle den miljarden istället räcka till? Nej, jag tycker det luktar lite unket när det nu rasslar i bössorna i våra köpcentrum samtidigt som de styrande bedriver en så kall politik där man aktivt låter bli att hjälpa människor ute i världen som verkligen skriker efter hjälp…

Det var det. Nu blir det snart vintertid och med detta så blir det ännu mörkare på eftermiddagarna och svensk travsport i all ära, men nu börjar vi väl ändå ladda mot kommande vintermeeting nere i Paris?! Här ute på de gröna domänerna gnuggas det för fullt och det finns kanske en möjlighet att Sveriges, på riktigt, bästa häst får trycka till baguetterna där nere?! Vi är ganska många som åker ner till Paris sista söndagen i januari och för att komma ner i de härligt låga priserna på hotell och flyg så gäller det att vara ute i god tid. Du finner de lägsta priserna här!

Nej mina vänner, nu måste jag vidare. Förra helgen var det mer än nära att liret Simb Robitaille knäppte den blöta storfavoriten från den gröna fabriken till nästan 40 gånger degen. Visst, det var surt men vi laddar vidare.

Nej, jag vet att nära inte skjuter någon hare men ändå…

Att skrika ut att Sebastian K inte vinner i helgen blir väl ingen rik på, om man inte bookar förstås. Eftersom Albanen tyvärr kör galopp med sin pålle så blir det en tredje, men vem? Nej vi får lasta in redan i första avdelningen och när nu Quicksilver får Lill-Goop i vagnen så blev det ju ännu lättare. 8 gånger Changen.

Så får det bli…

Fortfarande +32

Sitter nu nere i Rawai hos en tysk och dricker riktigt kaffe med fikabröd. Skriver med mobilen och orkar inte rätta eventuella felstavningar. Nere på Phuket är det fortsatt härligt och någon hemlängtan har absolut inte infunnit sig.

Jag såg att Nurmos gnällde på Staffan Falk i startbilen efter Oaks. Timos pållar är tydligen så tufft tagna att de inte tål en omstart bakom bilen utan att det brinner till. Nonchalansen bland kuskarna vid bilstart har nu blivit så utbredd att något måste göras! Enklast vore att ta tillbaka den gamla uppsamlingen i led när det vankas bilstart. Då kommer omstarter och flygande fuskstarter att fosvinna helt. När orkar och vågar mupparna i Hästsportens hus agera?

Det har tydligen borjat mullra ute på Menhammar den sista tiden. Maharajah är igång och laddningen mot Pda har borjat. Hultman har tydligen planerat lite enklare lopp att ladda upp med i höst och jag har sagt det förut och säger det igen, det är ett genidrag. Marre skall få jogga runt i några långlopp hemma och ha det gott. Har man Sveriges överlägset bästa häst, avseende chanserna i ett Pda så räcker den matchningen perfekt. Märkligt är dock att belackarna redan börjat tvivla på Maharajah fast såna är de. Sedan, om han skulle vinna så blir det tyst.

Nej nu skall jag ner till stranden för att fixa några saker inför nästa Seniorresa till Phuket.

Såg att Svanstedt vann flera lopp på Solvalla i onsdags, fast när man körde emot honom blev det genast torsk. Det är precis vad som kommer att ske i första avdelningen i helgens V75a. Pga. detta så vinner Susanne Osterling den avdelningen! Grattis.

Så får det bli...