Fredagsbrev, arkiv

26 oktober 2012

“Thi, hi…”, Madeleine har talat.

scaneriet


Snö i oktober, jo jag tackar! Jag bara hatar detta med kyla, slask, snö och mörker. För att verkligen få till det så går vi över till "vintertid" i helgen. I och med detta så blir det mörkare lite tidigare på eftermiddagarna, precis vad man behöver. I förra veckans Fredagsbrev så skrev jag om UFO-vagnen och jag efterfrågade lite forskning kring vagnen. Det tog inte alls lång stund innan både trav-tv och den statliga travtidningen tog fasta på min efterfrågan. Men blev man så mycket klokare? Nej, det kan jag väl inte påstå. Kanal75 gick som vanligt inte över någon bro för att hitta någon som kunde ge oss en fördjupande inblick. Nej, det blev trevliga och kloka Marcus M Melander som fick agera "expert" på området. "- Det här med hjulen är viktigt', de måste rulla bra". En mycket klok analys men enligt uppgifter så rullar de svenska sulkyhjulen som är tillverkade av "Hjulmakarn" minst lika bra. "- Om vi ska vänta på att det här hjulet ska sluta snurra får vi vänta tills i morgon", fortsätter Marcus. Hmmm, jag vill nog hävda att detta är en "viss" överdrift. Vid nästa analys så testas "bakvikten" på vagnen. Knatten Marcus hoppar upp och reportern som håller i skalmarna säger, "-jag lyfter nästan". Jag envisas med att hävda en viss överdrift även där. Sedan kommer man in på den "unika" konstruktionen av vagnen där sitsen inte sitter symmetriskt bakom och där skalmarna är olika utformade, allt detta för att hästen skall komma "närmare sargen" (med Johnny Takter i vagnen så skulle man då få dubbel effekt). Enligt de något diffusa teorierna så skulle man kunna kapa någon meter per kurva. Även om detta påstående skulle vara riktigt så känner jag ändå en viss tvekan. När sedan vagnen skulle ut i "skarpt läge" och Tarzan kör ut med storfavoriten Friction i nämnda vagn och efter den knappa segern får böter för att ha "kört för långt ifrån bangränsen" så ger i alla fall jag upp...


prien13


Vi lämnar UFO-vagnen och rullar över till Robert Bergh. Jag blir inte riktigt klok på killen. Å ena sidan gillar jag Bergh, han är en glad skit, populär hos sin personal och dessutom en hejdundrande hästkarl, å andra sidan beter han sig ofta som en gangstermupp mot hästägare, spelare, sporten och även sig själv. Han inleder helgen uppe på Bergsåker med att köra sig fast med sin dunderfavorit för att sedan sitta invändigt och skratta när stallets andrahäst vinner till över hundra gånger degen, en deg som Bergharn garanterat fick vara med att mumsa på. Under lördagen så startar han tre hästar som alla markerar ordentligt hälta redan i provstarterna och som sedan alla galopperar i loppen ("bara" en av hästarna fick startförbud vilket är mycket märkligt). Efter denna uppvisning i dåligt omdöme så avslutar han med att gå på svartklubb och lira för degen han fick med Norbergs uppsittning! Alltså, hur tänker han? Jag fattar faktiskt ingenting men åter vill jag poängtera att det finns mycket positivt kring Bergharn, om han bara någon gång "stilar till sig" en aning.



Bergh öppnar sitt hjärta…


Går du också och suktar efter den nya iPhone 5? Vinn den här!


Vi lämnar travet för en stund och går över till gårdagens "stora nyhet". Madeleine ska prova lyckan igen. Senaste förlovningen sket sig men nu håller man åter tummarna på slottet. Den där Chris skall visst vara en "hårt arbetande" man på finansmarknaden i New York. Jo, jo, det låter det. Att Victorias lilla prins fick damma av sig kokainet från träningslokalen och även få hjälp med ekonomin i bluffbolagen innan han fick krypa ner under täcket på slottet gav ju en fingervisning om vad det är för folk som våra inskränkta broilers från Drottningholm rör sig bland. När jag hör Madeleine i Hovets video så måste jag säga att hon låter rätt blåst, fast det är ju min, högst personliga uppfattning. Hur som helst så väntar ett nytt spektakel kring slottet nästa år igen och jag hoppas att man från slottets sida är villig att betala de enorma belopp som polisens insats under klapp och klang kalaset kostar med EGNA pengar! Ja visst ja, de har ju inga...


Första klivet mot den slutliga kampen. Det enda positiva med att den vidriga snön visade upp sig är att vi nu är på väg mot ett kommande vintermeeting nere i Paris och i onsdags eftermiddag var Maharajah ute i sitt kval och som han glänste!



Maharajah dundrar fram med spetsade öron…


Jag har hört på Stefan att det här verkligen är en av de största utmaningar han haft. Det är inte bara tredje gången gillt, det är även den gång där han har de största chanserna att räcka “ända fram”. Maharajah har fått mogna en del och det kan vara precis det som gör skillnaden. Vi skall komma ihåg att hästen inte gjort så väldigt många starter egentligen och redan i dessa har han visat att han är bland de bästa i världen när allt klaffar och sista söndagen i januari så tror och hoppas jag att det gör det, att “allt klaffar”. Rummen och flygstolarna ner till Pda går åt och om du vill slippa lägga fem, sex tusen kronor för Pda helgen så hittar du flyg och hotell till kanonpriser om du klickar här!


Jean Taikon i vinnarcirkeln! Precis som jag själv så har Taikon varit i branschen i många, många år. Att han segerdefilerade på Solvalla samtidigt som Lill-Goop och Adielsson sprang och gräddade i blöjorna känner våra “nya” travnördar antagligen inte till. Historierna kring Taikon är många och ofta ganska lustiga. En gång för många år sedan stod Jean nere på Visbytravet och krängde bilar och husvagnar, även klockor av skiftande kvalité fanns i sortimentet. Själv minns jag en gång för massor av år sedan då vi var på Ålandstravet. Vi hade övernattning på ett enklare vandrarhem dit vi anlände efter en sen travkväll ute i Norrböle. Mitt i natten hör jag någon som ropar ute från gatan och där står Jean Taikon och vinkar. Han vill att jag skall komma ner och öppna ytterdörren så att han kan få komma in och sova på något golv inne i huset. Sagt och gjort, jag går ner och släpper in honom och han tackar så mycket. När jag sen kommer in till vårt rum igen och tittar ut genom fönstret så ser jag Jeans röda pickup stående på gatan. Rutorna är igen immade och där inne ser jag frugan och en liten knatte! De fick sova i bilen…

Historien om den asfalterade gräsmattan och garaget i villan ute i Spånga som blev stall är både dråplig och sann. Ofta kunde man se Jean komma körandes i sulky längs cykelbanan vid E18 när det var dags för snabbjobb inne på Solvalla. Vem som egentligen genomförde utbildningsloppen när Jeans son, Janoch tog licens tvistar man om och när samme Janoch blev avstängd efter en trängning i något amatör lopp på Solvalla kunde det hända att han körde lopp kommande vecka ändå, denna gång som pappa “Jean Taikon”, de hade dessutom samma dress så vem som körde när, var ofta dolt i mörker.

Ingen har väl haft travhästar på så många ställen som Taikon. En gång höll de till på Mälaröarna och då blev det liv när han praktiserade “backträning”. Detta skedde nämligen på Skå motorkrossbana. En mindre lustig historia var den där kvällen när man satte eld på Taikons hus med dödsfall i familjen som resultat. Fruktansvärt. Som den bilhandlare Taikon bl.a. var så kunde vagnparken skifta enormt. Ena gången kom han dragande in till Solvalla med hästsläpet kopplat till en gammal Volvo som hade fler lösa delar än Jan Myrdahls MEKANO , nästa gång kom han inglidande med en grön Rolls Royce på stallbacken… Jean Taikon är en man med ett fantastiskt livsöde! Jag är övertygad om att filmen “Mitt liv som Jean Taikon” skulle bli en rungande succé! I onsdags så slog han då till på Solvalla med dunder och brak. Jag tycker i alla fall att det är fantastiskt kul att Taikon är med i matchen igen. Kanske en ny Diamant Nibs eller varför inte en återuppstådd Jarl J:r?! Ingen har väl glömt Taikons uppmuntrande peppning till hästen i loppen? 300m kvar, “-kom igen nu Jalle”, “–Jallegubben, Jalle, Jalle Jalle”. Lycka till nästa helg!


Nu i helgen så är det åter dags för Jägersro på V-75 och ett intressant Guldlopp väntar. Ludde valde att plocka ut Socialbidrag i ett 4-5 åringslopp med Raja Mirchi istället för att kriga om degen i guldloppet, klokt men kanske lite fegt? Hur som helst så gjorde det guldloppet mer spelvänligt. Jasper Lane är trött, Caballion fortfarande ofräsch. Spring Ray är gammal och ingen av Quarcio, Juggle Face eller Pitch Command verkar vilja vinna lopp. Det är då en stor totogåta varför vi får 7 gånger smöret på Spring Erom. Smacka i er. Nu säger vi tack för idag, slut för idag.


Så får det bli…

7 kommentarer:

  1. Kanonbra Fredagsbrev idag.Bra skrivet om Taikon.

    SvaraRadera
  2. Maharajah!Glänste? Tycker han såg ut som vanligt! Knackig även i dessa farter. Hur skall det gå käre Dennis, när man ska ner mot 08-fart i nedförsbacken och sen hålla ihop grejorna i uppförsbacken för att sedan påbörja en speed som som skall vara i 4-500 meter. MINST!
    beklagar Dennis men inte ens Ekerömaffian kan väl tro på denna fablernas värld som skapats.
    "They never comeback" som de säger i boxningsvärlden.
    Jo, det finns ett undantag som betäckte en säsong och sen kom tillbaka ännu bättre än innan. Fast han tränades ju förstås av en annan grön tränare!Lite skillnad är det allt på Grön o Grön!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Synd att ni så ofta är anonyma när ni skall slicka Svanens bakdel. Var inte blyga, det e 2012 nu.
      puss.

      Radera
  3. Mkt bra fredagsbrev
    norrlandsmuppen Håkan

    SvaraRadera
  4. Ibland är verkligheten för svår att ta till sig. men det blir ofta så när man bor på en ö. Man blir liksom lite inskränkt.
    Det handlar inte om att slicka någons bakdel! Det handlar mer om att förstå varför någon så gränslöst kan leta negativa saker om någon som lyckas så otroligt bra i den gren där man själv deltager utan framgång. hade du varit lite smartare, eller kanske inte varit så upptagen med att hata någon, så hade du förstått att anonyms inlägg mer är till för att få DIG att tänka till lite istället för att leva i det mörker som omger dig.
    Men som sagt, öbor blir ofta lite inskränkta!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym igen. Suck. Om vi talar om samma gröna person så har jag tillbringat en hel del fikastunder tillsammans med denne då han jobbade på Solvalla. Enligt sin dåvarande arbetsgivare var han ingen direkt talang och den bonniga trulighet han uppvisade har hållt i sig. Däremot har han utvecklats till en av Sveriges skickligaste inom sporten! Det är när han satt och ljög i rätten som ett fegt barn han blev en skithög i mina nyanserade ögon. Jag är dock inte "hatisk" som du så inskränkt uttrycker dig. Nu håller vi tummarna för den gröna kusk som är den enda gröna som klarar av att forma en Pda deltagare.
      kram.

      Radera