Kavajen har hängt av sig, kavajen...

Nu får Fylking och Hanné maka undan sina brassestolar, Kavajen vill nog slå sig ner mellan dem. I veckan fick jag det tråkiga beskedet att en av Solvallas större profiler klivit in på Himmelsvalla. Bo Kavajen Heidenberg, en mytomspunnen kuf som kunde leverera one liners som få. Han var även en mycket duktig amatörtränare som med små medel och enkla hästar lyckades skörda fina framgångar, även i sulkyn. Jag hade glädjen att få umgås med Kavajen till och från under hela hans aktiva tid inom travet. 

Första gången jag såg Kavajen var tidigt 80-tal. Jag körde ut med en häst från Sörens stall och utanför stallet snett bredvid stod en man i blå gymnastikbyxor med händerna bekvämt nedstoppade i fickorna och samspråkade med stallets innehavare, Karl-Gösta Fylking. Kavajen hade tagit en “D-licens” och fick köra en del amatörlopp hos Fylking. En av de första egna hästar som Kavajen började tävla med var den lilla hingsten Smash Jr. Jag minns att Kavajen körde i en mycket modern Nassau modevagn iförd vita handskar och vitt körspö. Som stilstudie såg han ut lite som Håkan Wallner när han körde. 

När jag började vara i Hassborgs stall nere på Skrubbs så kom även Kavajen ner med “Smashen” och han vann även några lopp. Jag hade mina hästar på andra sidan vägen hos Enar Gahnström medan Kavajen hade sin pålle vid Hassborgs stallsida. Jag har för mig att han även hyrde box hos sin namne, hovslagaren och B-tränaren Lars-Ivan Heidenberg, under en tid. Åren gick och Kavajen hade några fasta principer. Aldrig mer än en häst åt gången. Med detta så kunde han alltid lägga fullt fokus på den häst han för dagen ägde och tränade. Bland Kavajens hästar så var Smash Jr. en duktig tävlingspålle. En annan häst som Kavajen lyckades bra med var Hardings R.Å. Det här var hästen som senare var mycket nära att kastrera den gode Heidenberg, återkommer till det. Kavajen hade några knepiga märrar genom åren. Triccola var en speciell häst och  Estere L.L. var en RIKTIGT knepig dam. I slutet av Kavajens karriär hade han även Spruce. Fast den häst som han hade störst framgångar med var utan tvekan Mr Bogen! Ingen märkvärdig häst egentligen, men här gjorde Kavajen ett mycket gott arbete. Under en tid så höll Kavajen till på Råsta gård nedanför bussgaragen i Ursvik. Ett anrikt stall som länge huserade just Kalle Fylking. Stallet finns faktiskt kvar än idag och ligger inbäddat vid Ör och Hallonbergen där Enköpingsvägen mellan Rissne och Järva Krog delar området med Urvik och Järva på den andra. Om man åker från Järva Krog med sikte på Solvalla så ser man bussgaraget för SL på vänster sida. Där kan man köra ner höger och sedan UNDER Enköpingsvägen för att komma ner till stallet. Där, på höger sida, tränade Kavajen ofta Hardings R.Å. Det är en sluttning ner i gräset och där stod Kavajen och longerade sin pålle! Han påstod att just uppför och nerför var perfekt för hästen att träna på. Tänk den skräck som bilisterna måste ha känt när de kör på den stora motortrafikleden och det plötsligt kommer en häst travande upp från ingenstans, några meter från vägräcket!

Ok, det var det sportsliga, men Kavajen var så mycket mer än “bara” travamatör, mycket mer. Det finns säkert de som känt Kavajen långt före det tidiga 80-talet på Solvalla men mina minnen är trots allt ganska många, och ofta “speciella”. Bosse bodde i Sundbyberg vid Tuletorget. Under många år drev han en liten klädbutik i bottenvåningen på det hus han bodde i. Kollektionen var riktad mot “mogen” kundgrupp. Som den gamla bilhandlare han var så hade han naturligtvis inga som helst problem att sälja på allt möjligt till de damer (och även herrar) som kom in i hans lilla butik. Kavajens lite speciella öppettider var heller inga som helst problem, stamkunderna lärde sig. Om jag minns rätt så var det alltid stängt på måndagar, det var då han ofta åkte in till Solvalla och körde provlopp på kvällarna. Vissa tävlingsdagar på Solvalla innebar även korrigeringar på öppettiderna. Jag vill även minnas att han öppnade sent på dagarna. Kavajen förstod inte varför han skulle gå upp “i ottan” för att öppna upp när han istället kunde “lära” sina kunder att det var på eftermiddagarna man ekiperade sig. En annan rolig sak var Kavajens skylt som han använde när han var på trav ute i landet. Skylten fungerade även fint när han var nere på Gotland. På skylten han då hängde upp på dörren stod det “STÄNGT IDAG, ÖPPET I MORGON”. I och med denna genialiska skylt så var den alltid aktuell oavsett om han blev kvar nere på Skrubbs några extra dagar. Japp så var han. När han under sommaren var nere på Gotland så passade han även på att kränga sina kläder på dagarna. Eftersom han bara hade EN häst att träna så blev det mycket tid över. Jag minns att han ofta var i Hemse och sålde och det tog inte många dagar innan allt var sålt…

Kavajen var en riktig fika kung! Nere på Skrubbs kunde han sniffa sig till nybryggt kaffe på mer än 800 meters avstånd. I släptåg hade han ofta myten och legenden Carl “Lellen” (Lallen) Wennerström, det kan skrivas en hel bok om även Lellen. Hur som helst, Kavajen var egentligen inte snål, men han var perverst “ekonomisk”. Han kunde ganska ofta ha med en kanellängd eller lite bullar vid fika-stoppen på Skrubbs men de var då GARANTERAT köpta på extrapris eller liknande. En vanlig förmiddag nere på Skrubbs kunde Kavajen komma spatserade till oss i Hassborgs stall där kaffet precis hällts upp. Där kunde jag, Pär, Roger, Bengt, den pensionerade polisen, måldomaren och någon mer sitta med uppskurna färska frallor, smör och räkost på bordet. Kavajen kommer fram och säger lugnt, “-jaha, här sitter slickmunnarna och smaskar i sig av Hassborgs smörgåsar. Det var aldrig några konstigheter med Kavajen, han var som han var, och sa vad som föll sig in. När vi fikat klart så hade Kavajen ofta lyckats pressa ut det absolut sista ur räkost tuben för att avslutningsvis förnöjt borsta bort brödsmulorna från pikétröjan. På en och samma dag kunde Kavajen lätt avverka ett gäng fika på travet. Kent Boberg fick nog ofta besök och jag tror att även Tommy Högkvist och Nils Gunnar Hedberg hällt upp tjogvis med kaffekoppar till Kavajen genom åren. Sådan var han, Kavajen.

Några somrar hyrde jag en liten stuga i garaget hemma hos pappa Bengt Hassborgs moster. Mostern hette Gunhild och bodde med sin Bertil på Furulundsgatan. Det var en kort tur på den rosa cykeln bort till Konsum i Gråbo Centrum där man kunde köpa underbart god och nygräddad Blå-Vitt limpa på morgonen! Härliga tider. En sommar blev även Kavajen inkvarterad hos Gunhild och Bertil. Det var med viss avundsjuka han kunde se undertecknad kliva in i den lilla mysiga stugan vid garaget när han själv hade sin logi bredvid en duschkabin nere i Gunhilds och Bertils källare. Vi åt i alla fall ofta frukost tillsammans, Kavajen och jag. Två Sundbybergsbor i en lummig trädgård i Visby med nygräddad limpa och rykande kaffe, det var tider det. Jag minns en kväll i trädgården när vi grillade och hade det trevligt. Pär och Roger var där och om jag minns rätt så var det många härliga vänner och profiler från Skrubbs på plats i trädgården. Även Kavajen var naturligtvis med. Som så ofta så stod han över alkoholen. Kavajen hade under hela sitt vuxna liv problem med sin diabetes. Hans fäbless för frasiga wienerbröd och Guteglass magiska saffransglass underlättade knappast sjukdomsförloppet. Men unna sig, det var viktigt för Kavajen. 

Det finns en sann historia när Kavajen blev stoppad av polisen på väg mellan Arninge och Sundbyberg en sen natt. Han hade varit och tävlat på Gävletravet och kommit till stallet sent på natten. Efter att ha lastat av häst och utrustning kunde han efter att även ha kopplat bort hästsläpet styra kosan mot sängen hemma i Sundbyberg. Polisen som stoppat Kavajen tyckte att han vinglat på körbanan. Polisen ber om Kavajens körkort och tittar på det en stund innan han sträcker det tillbaka. När polisen tar fram alkomätaren för att sätta på ett blåsrör så frågar han Kavajen om han har druckit alkohol. Kavajen svarar, "-jajamen!". Polisen hajar till innan han bistert ber kavajen blåsa i alkoholmätaren. Heidenberg tar ett djupt andetag och blåser ut tills det piper till och polisen ber honom att sluta. Den alltmer irriterade polismannen tittar på alkoholmätaren, blir ännu surare och vänder sedan mätaren mot Kavajen. 0, 00. “-Vad sitter du och snackar om?”. “-Du säger ju att du har druckit alkohol!”. Kavajen tittar lugnt upp mot polismannen och svarar, “-Jo men det HAR jag, på en kräftskiva 1957”. Som sagt, sådan var han…

När grillkvällen gick mot natt så var vi några kvar som ville ner på stan. Kavajen erbjöd sig att skjutsa oss ner till hamnen med sin Peugeot 504. Vi sätter oss i bilen och när Kavajen öppnar förardörren och slår sig ner så lossnar hela förarsätet! Med sätet liggande löst mot baksätet så sitter då Kavajen lugnt på framkanten av sitsen lätt framåtlutad med sikte mot hamnen i Visby. Sådan var han…

Vid ett tillfälle så fick Kavajen för sig att han skulle köpa en husbuss. Tanken att kunna övernatta i den vid alla travresor gjorde att han till slut slog till. Valet föll på en välbyggd Mercedes 508D som han köpte av Dahrve, samme Dahrve som hade hästsportbutik på Visbytravet. Första gången jag själv såg Kavajens husbuss var på Ålandstravet i mitten av 90-talet. Jag var där med Jevelina och Kavajen hade lastat med Hardings R.Å. Nu minns jag inte om tillbudet skedde efter lopp eller värmning, men det spelar kanske mindre roll. Hardings R.Å. fick för sig att han skulle lägga på en riktig karamell och slog plötsligt bakut med en våldsam smäll. Sparken tog klockrent på Kavajens ädlare delar. Ojandande och gnyende lyckades Kavajen ta sig till gäststallet och knäppa fast hästen på gången. Inne i omklädningsrummet tog Kavajen sedan av sig dressen för att se hur det såg ut. Jag vill minnas att det blödde lite genom kalsongerna men ingen större skada. Efter några timmar så hade “paketet” svällt upp så mycket att det såg riktigt illa ut. Vi rekommenderade Kavajen att stanna kvar på ön och åka in till sjukhuset i Mariehamn. Men nu var det ju Kavajen vi pratade med. “-Har jag tagit mig till Åland så skall jag nog kunna ta mig hem med”. Vi hjälptes åt att lasta häst, vagn och utrustning och det sista vi såg av ekipaget var när  en Mercedes 508D och ett Umesläp rullar ut från Ålandstravets stallbacke med Kavajen STÅENDES i förarhytten körande! Vid överfarten mellan Eckerö och Grisslehamn stannade Kavajen kvar i bussen på bildeck, ståendes på alla fyra då han inte kunde sitta på grund av smärtan. Sådan var han…

Några år senare satt Kavajen på buss 515 på väg hem till Tuletorget i Sundbyberg när han plötsligt får syn på sin egen husbuss i mötande körbana! Kavajen ringer polisen och meddelar att hans husbuss precis måste ha blivit stulen. Det visade sig sedan att husbussen precis lämnat efter ett bankrån med rånare och byte i husbussen! Man hade alltså planerat och sedan stulit Kavajens husbuss för detta rån. Lite senare hittas husbussen vid räcket på Essingeleden där rånarna tagit pengarna med sig och lämnat. Kavajen blir uppringd av polisen som meddelar att husbussen nu står vid Västberga polisstations inhägnade parkering. De säger att de bara ska göra en brottsplatsundersökning i husbussen och att de hör av sig när den är klar att hämta. Några dagar senare ringer de och berättar att husbussen nu stulits inne från den inhägnade parkeringen! Husbussen befinner sig nu på Mercedes i Södertälje dit den bogserats efter att ha hittats vid ett dike före Moraberg. Bussen har nu skador på framskärm och sidorutan är utslagen. En helt sinnessjuk historia och jag minns så väl när jag träffade Kavajen på Solvalla en tävlingsdag när han berättar detta. Han är bedrövad och ledsen och har helt tappat lusten för denna husbuss. Jag blir erbjuden att köpa bussen billigt mot att jag hämtar ut den på Mercedes i Södertälje. Jag kommer ihåg att jag betalade 5 000:- för husbussen och att jag sedan åkte ner och hämtade densamma. Under flera år så skulle denna husbuss komma att ta underteckand med familj på många spännande äventyr, något som jag gärna återkommer till vid annat tillfälle. Det sista jag såg av denna husbuss var när jag, efter försäljning, lämnade över den till en afrikan vid Biltema i Botkyrka. En körkortslös man som körde den vidare för export till icke-skidåkande nation.

Efter att Kavajen lämnat in licensen så var han under många år ett välkänt ansikte på "Träffpunkten" i Sundbyberg där han var nästan varje dag och förgyllde vardagen för stadens seniorer. När loppisen i garaget bredvid Apoteket på Sturegatan i Sundbyberg var igång så hade Kavajen naturligtvis en verksamhet, även där. Det såldes friskt kan jag lova. Kavajen reste även flitigt till Tallinn på kryssningar där syftet var att köpa hem stora mängder öl och sprit som sedan såldes med behaglig vinstmarginal hemma i Svedala.

Ja du Kavajen, mycket har du upplevt och mycket har du gjort. Jag vet att jag bara skrapat på ytan. Det finns sägner om Kavajen som berättar om hans framgångar inom juveler och guld. En del har hävdat att det finns ett proppat kassaskåp och ett läder som alltid varit i ordning. Om så nu varit fallet så är jag till hundra procent övertygad om att dessa tillgångar styrts om exakt dit som Kavajen ville att de skulle. Nu får du som sagt böka dig ner med Fylking, Lellen, Hanné och alla andra Solvallaprofiler som garanterat haft dig varmt om hjärtat…   

För dig som vill uppleva samma underbara travbana i Mariehamn som Kavajen ofta besökte så tipsar jag om sommarens Åland Summerboost! En härlig weekend där vi umgås, har kul, äter gott och naturligtvis går på trav!

Innan vi stänger ner för den här gången så är det dags för ny Blyhandske! I brunostarnas land så levererades en handske av renaste bly när pajasen  Henry Rorgemoen. Samma lallare som selade ut en oregerlig tvååring i skramlande jänkarvagn utan check och lämnade över tömmarna till Johnny Takter som vänligt men bestämt klev av och tackade för åkturen och förklarade att hästen inte var styrbar. På självaste påskafton hade Rorgemoen anmält tre hästar i tredje avdelningen där målet var att slå Jörgen S Erikssons favorit Frazze. Själv hade han då att agera Kamikazepilot med sin egna, chanslösa, uppsittning. Tanken var att offra sin egen stackars häst och köra slut på Frasse och sedan vinka fram stallets andra häst. Planen höll på att lyckas men sprack ändå på linjen. Hade jag varit Jörgen S så hade en ordentlig käftsmäll mellan ögonen hängt i luften. Hur som helst, Henry Rorgemoen tilldelas här en solklar nominering till Fredagsbrevets Blyhandske 2024. Se eländet här!

Grattis till Blyhandsken Henry!

Då var det dags för att tacka för den här gången. Ha nu en fin helg så hörs vi igen nästa fredag. Som avslutning kommer här en karamell till V75an som avgörs på Åby. I första avdelningen så är det smällklart på That's it. 11 gånger känns som ett sjukt överodds. Daska in.

Visste du förresten att Stefan Löfven länge trodde att RÄDDA BARNEN var en organisation för barn som blivit skrämda.

Så får det bli...