För någon vecka sedan så såg jag plötsligt att ATG-live dök upp på kanal 23 i mitt Canal-Digital Paket! Jo jag vet, det finns “smart-TV” och det går att “casta” till TV från dator och mobil (och hoppla vad “bra” det brukar gå). Hur som helst så blev jag först glad och nöjd. Nu kan jag då enkelt kolla travet live i TV-soffan på ett bekvämt och enkelt sätt. Jag har annars under alla år spelat in “22-sändningen” och avslutat kvällen med det, sex avdelningar utan allt för mycket barfotatugg och vagnbabbel. Jag har alltid hatat “nya” ATG-sidan där det än idag är rörigt, buggigt och ologiskt. Jag vet inte hur många gånger jag valt att “lägga in” platsoddsen i startlistorna för att sedan bara kunna konstatera att de åter är borta nästa gång jag öppnar en startlista på sidan. Hur som helst, ATG-live har jag faktiskt sällan följt. Jag tillhör de som faktiskt gillar direktsändningarna i TV, kanske med undantag av söndagarna då det snickesnackas lite för mycket. Men men, nu hade ju ändå “lajven” direkt i TV:n så jag provade en kväll i veckan. Det tog en halvtimme innan det kliade i hela kroppen. På TV-skärmen ser jag två tipsnissar som babblar och babblar om sånt de inte förstår sig på I bakgrunden ser man ett tiotal skärmar som skall andas fart, fläkt och “nyhetsredaktion”. I bildens nedre kant rullar massa nonsensinfo om någon spansk fotbillsmatch som snart skall börja. På högersidan av TV:n flimrar dagens dubbel odds förbi, osv. Näe jag bara orkar inte. Skulle man bara få komma in och styra upp de “riktiga” sändningarna så skulle Trav-TV i Svedala kunna vara totalt överlägset. Tills vidare hoppar jag över “kanal 23” i min digitalbox.
Eftersom det vankas Derbyhelg så kommer som vanligt min lilla berättelse om den legendariska Derbyauktionen lite längre ned.
Vi kan väl innan dess bara konstatera att de fem första IS-kossorna som nästlat sig in till Sverige igen fått sina åtal nedlagda i brist på bevis. Dessa vidriga honor har varit nere i Dadelland och varit med när deras manliga skäggmongon huggit halsarna av oskyldiga människor.. Dessa så kallade kvinnor är nu åter i Sverige och kan lugnt vagga vidare på förortens gator och torg med burkorna fulla av Soc-pengar. Tillåt mig kräkas…
Näe mina vänner, nu är det dags.
Som traditionen bjuder så blir det min lilla historia från den Derbyaktion för snart 40 år sedan då farsan snuvade Bo W Takter på konfekten. Håll till godo…
------------------------------
Året var 1983 och jag jobbade hos Uffe Nordin där jag hade pappas och min pålle, Bussig Pärup. Det var dags för Derbyauktion nere på Jägersro och när jag bläddrar i katalogen ser jag till min stora glädje att Doris Gunnarsson, Höör skall sälja Bussigs halvsyster “Epona Pärup”. Jag blev i eld och lågor och lade in en massiv kampanj på farsan som redan hade knepigt att finna förtjänsten i storebror Bussig. I Uffes stall jobbade även Mia “Tummen” Wahlberg och hon hade, precis som Åke Lindblom varit över i mattpiskarlandet och jobbat. Eponas pappa var, Count´s Pride. En helt ny hingst som kommit till Lassagården. Nu var det så fiffigt att Tummen sett hästen live i USA så hon kunde verkligen rekommendera honom som hingst. Sagt och gjort. Pappa bokade en resa till Kanarieöarna i samband med vår tågresa ner till Malmö. Min tjej Annette (japp, Annette Jansson från Valla) och jag låg i sovkupén och lyssnade på farsans näsfanfarer som skulle få Nils Landgren så avundsjuk så han hade knäckt sin trombon över knäna. Väl framme i Malmö så kastade farsan in sin väska och tennisrack i en box på stationen och det bar iväg med taxi ut till Jägersro. Det var dags för en stor 2 årings auktion ute på Jägersro och ridhusläktaren var full med folk. Pappa hade redan hunnit med några bira och satt bra uppe på läktaren medan jag och Annette var nere vid boxarna och tittade på den fina 2 åring som var själva objektet. Vad vi inte visste var att denna flicka var identisk med den häst som Göran Edlund, bara några dagar tidigare hade lastat ner från Solvalla till auktionen på Jägersro.
Count´s Pride var ju ny och oprövad som hingst i Sverige och jag hade sagt till pappa att vi skulle hänga med till 20 000:- men inte längre. De startade på 17 000:- och det tog bara några rop innan vår limit var nådd. Jag gick besviken upp till pappa på läktaren och sa att det bara var att glömma affären och han höll med. Med hängande huvud gick jag ner till volten där man gick runt med den vackra Epona Pärup samtidigt som buden bara höjdes. Till slut var det två kvar som bjöd och den ena var Bo W Takter. Klart att den där trollkarlen ska få henne med, tänkte jag uppgivet. Det bjöds “25” och Takter kontrade med “26”. Direkt hördes “27” uppe från läktaren och Bosse avvaktade lite innan “28” blev bjudet. Så där höll det på tills Takter ropat “35”. Man hörde “första”, “andra” och……. “38” !
Epona Pärup gick iväg för 38 000:- men det blev INTE Bo W Takter som köpare. Jag gick upp till läktaren där farsan satt med en ny öl. “-Hon blev i alla fall på tok för dyr så det är inget att deppa för”. Farsan nickade förstående och svarade, “-ja, vi hade ju satt 20 000:- som max så det var inte mycket att göra”. Det blev tyst en kort stund sedan säger pappa, “-men jag vet vem som köpte hästen” . “-Vem då?” undrade jag. “-Jag måste ta en taxi till stationen och hämta väskan och tennisrack, jag skall vara på Kastrup om en timme, du och Annette får ordna med en transport hem till vår nya häst”.
Farsan hade alltså bestämt sig för att Epona skulle komma med hem till sin storebror och hade Bo W Takter inte en chans! Du kan nog ana hur stolt och glad Stall Rosas unga tränare var när vi beställde transport upp till Solvalla av Sören Persén. Väl uppe på Solvalla så ville Uffe Nordin gärna provköra vårt nyförvärv. Ulf hade ju en förkärlek för Lassagårdens hingstar (vem har väl glömt när Uffe hade med sig Langemar ut till Lassagården och kom tillbaka med hela årskullen efter “Fashion Blaze”. Uffe var mycket imponerad av Epona Pärup och det verkade som att vi nu hittat en blivande stjärna.
Året efter flyttade Uffe Nordin till Frankrike och jag hamnade ute på Drottningholm med Stall Rosas två springare. Epona Pärup hade blivit en riktig kanon om inte hennes högra framknä satt stopp. Jag tog min licens med henne och körde även mina första lopp med Epona. Tyvärr så blev det bara ett fåtal starter innan hennes framknä gjorde att vi fick lägga ner hennes tävlingskarriär. I aveln lämnade Epona några "riktigt fina hästar" varav Tarzan köpte den första.
Count´s Pride blev sedan en av Sveriges bästa avelshingstar genom tiderna och redan i hans andra kull här hemma fanns en Derbyvinnare i form av, Jet Ribb! 2 dagar efter att vi ropat hem Epona Pärup så står Bo W Takter i vinnarcirkeln nere på ett regnigt Jägersro efter att ha vunnit Svenskt Travderby med Micko Fripé…
------------------------------
Med dessa rader så vill jag önska alla mina fina vänner en härlig sensommarhelg. Som avslutning kommer här först en klaring till lördagens V75a och naturligtvis även svaret på vem som vinner Derbyt 2021. I fjärde avdelningen så kan vi luta oss mot Hannibal Face om nu Lill-Kolle håller i tåtarna. Som tack för uppbackningen får vi 5 gånger spettekakan. Söndagens Derby är vikt åt Nordström men Tji fick han. San Moteur blir en rolig åktur för Björn, 4 gånger samma kaka på detta ekipage. Må gott.
Visste du förresten att Stefan Löfven länge trodde att tonsiller var något som serverades med snaps förr i tiden.
Så får det bli...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar