Fredagsbrev, arkiv

01 februari 2019

Tack för senast...


Det blev en underbar helg i Paris, som vanligt! Det var ett förväntansfullt resegäng som mötte upp i fredags eftermiddag på Arlanda. Från lilla Grästorp i Västergötland till nordligaste Piteå. Det var ordentlig spridning på vårt gäng med en kraftig övervikt på Dalarna och Rättvik. Väl framme i Paris så blev det en sen middag på vår favoritrestaurang vid Glignancourt där vår härliga servitör tog beställning på mat och dryck till 13 personer helt utan penna och papper, allt naturligtvis korrekt serverat. På lördagen blev det som vanligt en tur ut till Grosbois där Anders Lindqvist efter sin senaste “renovering” ändå hade ork att bjuda in oss. En mer positiv travälskare som bjuder på sig själv i ALLA lägen är svår att finna och vi hoppas naturligtvis att Lindqvist snart är helt startklar igen! Travet ute på Vincennes blev som det brukar, liret gick “så där” men en grupp ur resegänget lyckades på lördagen i alla fall hamna på en VIP-avdelning där de blev serverade gratis öl under hela lördagen! På söndagen var det då dags igen och några saker kan man i alla fall konstatera, Solvalla bör INTE försöka efterapa Vincennes vad invigningsceremoni anbelangar, nere i Paris så blir det alltid extra allt! Ruggigt snyggt och som vanligt med glimten i ögat. Jag skall väl även säga några ord om själva PDA. Det blev ungefär som väntat, Hutlmans tidiga tips var lika klart som vi befarat och de svenska räckte bara inte. Bold Eagle är absolut på retur och kommer troligtvis avsluta sin tävlingskarriär inom kort. Sobrilström valde att “softa lite” under de avgörande minuter han var ute på banan. En offensivare styrning hade garanterat resulterat i en bättre slutplacering. Att komma flygande för sent med krafter kvar i ett PDA är tjänstefel. Sedan var det Readly Express. Han fick ett ganska tungt lopp och gjorde det riktigt bra. Hade han varit riktigt fräsch så HADE han nog kunnat vinna men på en hängande högertöm vinner man inga storlopp i Paris och Goop sa ju även efter loppet att Readly Express höll på att galoppera i slutkurvan. Så jag står fast vid vad jag alltid sagt, Nurmos är ingen “matchare”, han tokgasar istället under devisen “gasar till det rasar”. Men absolut, hästen är ruggigt bra i alla fall.

På måndagskvällen bar det åter av mot Stockholm och det var ett glatt gäng som tog farväl framåt midnatt vid terminal 2. Vi ses igen nästa år...

Så fort jag kom hem så blev jag dundersjuk och har faktiskt inte lyckats packa upp efter Paris förrän idag! Detta innebär att min återblick från min härliga start inom travet får återupptas nästa fredag.

Nu vill jag bara hälsa alla rosa vänner en riktigt fin helg och det gör jag med att lämna klart till första Mellon! På lördag drar allt igång och som vanligt så är första omgången ruggigt blek. Jag fattar inte hur de egentligen tänker när de släpper fram den här dyngan men vi får väl bara tugga i oss. Nano kommer tillbaka med samma låt igen, fast sämre. Spelar väl ingen roll vad han framför, han går märkligt nog hem ändå. Det vi kan lira på är i alla fall Wiktoria. Hon är med "varje år" och låtarna blir sämre för varje gång. Nu är det en ballad som skall krämas fram. Det ÄR en skitlåt men eftersom hon är både populär och snygg så går hon till final direkt ändå. Lira här så riskerar du inget, dubbelt upp på det du sätter in.

Sist av allt så får du även ett karamellkonfetti i form av en stenandes klar till V75an nere på Åby. I fjärde puffar vi in allt vi har på Peder Mykla och Goop. 9 gånger känns rätt OK. Må gott så hörs vi igen nästa fredag.

Visste du förresten att om Annie Lööf vore ett livsmedel så skulle hon vara en buljongtärning. Är ingenting utan att blandas med något annat, med betoning på “annat”.

Så får det bli...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar