Ja, farsan
hade två favoritservitriser inne på Solvallas Ölcafé. Vid stambordet
serverades man alltid av Ulla eller Fru Svensk. Idag har kolossen KONGRESSEN
stått tung, gråsvart och bister i drygt 30 år och det gula ölcaféet är således
sedan mycket länge ett minne blott, men vilket minne sen...
Historien om
hur undertecknad hamnade på Solvalla känner du antagligen till. Farsgubben var
skrothandlare med firma och skrot-tomter ganska exakt där Friends Arena nu står.
Det var tidigt 70tal och Olle körde brun Pontiac. I bakluckan låg det alltid en
back Three Town starköl samt några tennisrack. Ofta drog farsan iväg direkt
efter lunch och åkte raka vägen till SALK-hallen (som senare brann ner och
återuppbyggdes) där det väntade tennis och bastu med Percy Rosberg och Bengt
Bedrup. På onsdagarna blev sedan den naturliga destinationen Solvalla efter
bastubad, tennis och "några" öl. På 70-talet fanns ingen "spinning"
eller SATS, näe, mammorna gick på JAZZBALETT! Syftet var detsamma, att snygga
till kroppsformen och känna sig lite mer "spänstig". Eftersom mammas
träningar var just på onsdagskvällar så fick pappa oftast plocka med mig ut
till Valla, varenda tävlingsdag!
Gula
ölcaféet blev således mitt hem på onsdagskvällarna. Idag börjar jag förstå hur
gammal man faktiskt börjar bli när man får fundera på vilka aktiva som fått möjligheten
att kliva in i denna mytomspunna lokal och vilka som kommit in i sporten långt
senare. Pappa brukade ställa bilen vid den övre parkeringen och när man gått igenom
entrén så gick det en liten smal trappa ner för berget och man kom fram ungefär
där rulltrapporna nere på Ströget idag är. På kvällarna var det mörkt i trappan med
några svaga lampor, ett räcke omgivet av lite buskar och småträd. Än idag kan
jag blunda och se mig själv gå där bakom pappa ner mot Ölcaféet. Väl där så
fanns det två plan med uteplatser och sedan stora tunga
trädörrar med glas i som man öppnade genom att dra i knopparna på
dörrarna. Det krävdes lite styrka för att få upp dem och väl där inne slog
cigarettröken emot en. När det regnade så rann det kondens på insidan av de
stora fönstren på Ölcaféet. Det var rökigt, fuktigt och kändes ungefär som när
man åkte i mammas Folkabubbla. Mamma satt fram och bolmade John Silver utan
filter medan jag och brorsan med svidande ögon gnuggade fukten från insidan av
bilfönstretdär bak. Om jag minns rätt så var det tre plan inne på Ölcaféet. Längt upp
fanns en lång bardisk och det var även där de enarmade banditerna stod. När
farmor var med ute på Solvalla så var det där hon oftast hamnade. Längst till
vänster inne på Ölcaféet (i rikting mot målet) fanns ett utrymme som jag tror
tillhörde Solvallas hästägareförening eller möjligen styrelse. Inne på
Kongressen idag ligger samma avdelning på ganska exakt samma ställe! Där fanns
en trappa ner där toaletterna fanns. Trappan som uppåt gick vidare och
satt ihop med A-läktaren. Vid pappas favoritbord serverades vi alltid jättebra
mat. Jag brukade ta en räksmörgås eller deras underbart smarriga gräddstuvade
pyttipanna. En Cola till det och hade vi lite flyt på liret så kunde det bli en
vaniljglass med tillhörande varm chokladsås som serverades bredvid i såssnipa
av renaste silver. Det blev många, många onsdagar för mig tillsammans med pappa
och hans vänner. Byggherre Olle Sahlin med sin Coachman (Kim Eriksson, du får
Googla), "Hammarbyaren", Lennart Byk och den där skumma bookmakern
som jag aldrig fick något namn på. Det här var tidigt 70tal men jag kan
egentligen minnas det som igår. När de rev Gula Ölcaféet och började bygget av
Kongressen (som dessutom blev felbyggt med de vinklade fönstren högst upp som
nu ställer läktarplatserna i konstant skugga) så dog själen för
huvudstadsbanan. Förresten, någon som minns buljongstånden på Solvalla?! Vi
återkommer till dem i ett annat Fredagsbrev.
Över till
nutid. För några år sedan var det jäkla hallaballoo kring Solvallas nya
startbil! Mats Rosén stoltserade med banans nya mångmiljoninvestering. Tanken
var att publiken (mot betalning) skulle få åka med i glasburen och följa
starten, sedan fick de följa loppet från usel plats genom tonade rutor. Jag
ifrågasatte naturligtvis spektaklet redan från start och nu med några års
nyttjande så skulle jag vilja få lite siffror från Solvalla. Hur många tusen
har suttit i glasburen och glott?! Var det en smart investering?
Johnny Takter flyger konservburk till USA och "följarna" går bananas! Det är något unikt med Johnny, egentligen inte med just honom utan mer dem runt omkring. Inom travet består fortfarande de aktiva av 87 % bonndrängar (inget ont menat, jag är själv bonnig som bara den) och därför sticker "de andra" ut. Att brudarna idag rider montélopp med allt från lösnaglar och lösögonfransar till Foundations och kajal är inget konstigt alls. Travet går ju faktiskt framåt och de aktiva likaså. Tillbaka till Takter, han tillhör "de andra" och blandas sällan ihop med typ Jan-Olov Persson eller de andra "bonndrängarna". Medan Kolgjini måste döma ut och skrika (ofta med all rätt) för att får synas och höras så gör ju Johnny ingenting i den riktningen. Att bara "få vara" och försöka navigera sig fram i allt konstigt här på klotet räcker visst gott, vi är nog många fler som borde ha detta som rättesnöre istället för att lägga så mycket fokus på hur andra skall tycka och tänka kring en. Trots Takters lågmälda framtoning så är det alltid mer pådrag kring honom. Johnny är en kanonkille samtidigt som "följarna" ibland framstår som mer "knepiga". Medan till exempel Örebrotravets Hans Karlsson vänder uppochner på mycket runt omkring så får ett stillsamt inlägg från Takter där han klurar lite över sitt stökiga vardagsrum tiodubbel uppmärksamhet. Nog är vi allt märkliga va?! Önskar Johnny en trevlig helg och hälsar även till Jimmy som jag spöade i flipper på ett hotell i Finland 1981.
Med dessa
rader vill jag önska alla en riktigt skön sommarhelg. Jag har fått in en
klaring till V75an på Rättvik. I andra avdelningen är det klart på
Milliondollarrhyme, trots Fredrik B i vagnen. Vi får 9 gånger för risktagandet
och det är bra betalt. Vassego.
Visste du
förresten att Janne Hoas i veckan klämde dit en 56 oddsare nere på Skrubbs.
Så får det bli...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar