Förra helgen var det ju dags för vår årliga
travweekend i Berlin. Som vanligt så blandades resegänget med både nya och
gamla resevänner. På travet fick "stolpe ut" en helt ny innebörd men
jag återkommer till det. Vi träffades uppe på Arlanda på fredagskvällen innan
det var dags att gå ombord. Man är verkligen lyckligt lottad som får resa med
så mycket härliga människor hela tiden.
Väl framme i Berlin så drog några iväg på klassisk östtysk ölpub medan vi anadra hade
en lugn och behaglig kväll i hotellet fina lobby. Lugn förresten, tja vid
midnatt så gick det stora brandlarmet på hotellet och vi blev utskickade på
gatan. Där stod vi allihopa mitt i den tyska natten, en del med ölglas i
händerna och en del i morgonrock och tofflor. Det blev ett ganska stort pådrag
med 5-6 utryckningsfordon men det visade sig sedan att vi kunde återgå till
hotellet. Våra andra vänner kom tillbaka vid fyratiden på natten/morgonen och
jag tillhörde lyckligtvis den pigga delen av gruppen under morgonens frukost!
På lördagen besökte vi STASI-fängelset där vi hade bokat en egen guide som visade
oss ner bland celler och förhörsrum. Att det faktiskt satt helt oskyldiga
människor fängslade där samtidigt som Mack Lobell vann Elitloppet och jag vann lopp på dagens dubbel till 616 gånger degen känns rätt skumt. När muren föll så tog
det några dagar innan det uppdagades att det satt "oliktänkande" i
fängelse mitt i Berlin! Ruggig historia. På eftermiddagen "gjorde vi
"Berlin" medan kvällen förlades till en undangämd pärla i utkanten av
Berlin. Vi är alltid där på våra resor och det är dunderbra mat och en
fantastisk service i en härlig miljö!
Söndag och
"kvalitétstrav" i bakvarv ute på Mariendorf. Som vanligt så är det
stallfiket som gäller. Här serveras en av Berlins bättre Jägerschnitzel och
våra favoritservitriser ser till att vi stormtrivs. Nu till spelet. Vi gjorde
en V4a samt en V5a. Om vi börjar med V4an så var det "garantipot" med
en utdelning på 1 500 euro. Vi var på väg att bli ensamma på raden men i tredje
avdelningen hade vi fem hästar när defileringen går och det visat sig att
nummer 8 stå i 1, 10. Inte tippad alls men tydligen att stallskrik som hördes
ända till Checkpoint Charlie. Vi sprack naturligtvis och det visade sig att vi
hade varit ensamma på raden om vi fått in fyran! Då var det dags för V5 och vi
slog våra kloka huvuden ihop. Här var det en "garantipot" på hela 5
000 euro. Vi garderade en del favoriter och det hela såg lysande ut. Sedan
sprack vi i de två sista avdelningarna. Inget särskilt med detta om det inte visat
sig att vi hade varit ensamma med FYRA rätt! Så ruggigt surt. Jag knycklade ihop
lappen och kastade den i soporna medan vi tröstade oss med prisvärd
Jägermeister. När resultaten sedan kommer rullande på tv:n så visar det sig att
ingen hade fyra rätt heller! Utdelning på tre rätt således. Ganska märkligt må
jag säga. Bara att gräva i soporna och fiska upp vår bong som i alla fall blev
värd någon femhundring! Tyvärr var alla luckor nu stängda och vi fick vandra
tillbaka genom duggregnet över ett nedsläckt Mariendorf med kupongen i
fickan! Så är det någon som skall ner till Berlin inom en snar framtid, hör av
dig..
Vi avslutade söndagskvällen med en fantastisk middag uppe i Berlins
TV-torn! Hela restaurangen snurrar långsamt så under middagen kunde man se hela
Berlin långt där nere. På måndagen var det dags att resa hem och jag tipsade
våra resevänner om att det går utmärkt att ta hem en liter sprit även om du
bara har handbagage. Man får ju ha en flaska max 100ml i handbagaget men de
säger inte gärna att man faktiskt kan ta tio! flaskor med. I vårt resegäng var
det två som naturligtvis ville utnyttja detta frikostiga faktum. När vi sedan
står i kön till säkerhetskontrollen ute på Tegel flygplats så ser jag att den
ena i resesällskapet elegant får sitt handbagage genom screeningen. När den
andra gästen sedan får sina flaskor urplockade och sedan kastade i en soptunna
så börjar jag koka "en smula". Eftersom jag står en bit bak i kön och
soptunnan står på "min" sida om kontrollen så blir det ju en
självklarhet att agera. Inte skall de strama tyskarna få blåsa vårt resegäng.
Jag tittar ner i soptunnans runda lock och ser ett gäng Jägerflaskor retligt
ligga där nere. Jag börjar dra upp säcken för att försöka fiska upp dem. Det
här blir ett precisionsprojekt eftersom tunnan är låst och hålet upptill ganska
litet. Jag är på god väg när en nazistkvinna i stram hästsvans och putande
säkerhetsväst kommer rusande och gör ganska yviga försök att stoppa min
framfart ner i soptunnan. Det blir en ljudlig ordväxling där jag för det första
undrar vad de håller på med då de felaktigt själ resenärernas ägodelar.
"Kvinnan" svarar inte direkt tydligt på mina frågor utan fokuserar
mer på att stoppa mitt grävande i tunnan. Jag ber henne låsa upp densamma men
hon svarar då att det inte är säkerhetspersonalen som har nyckel utan ett
städbolag. Jag konstaterar således att den forcerade individen i lite för stor
Securitasskjorta alltså INTE styr över soptunnan varpå jag fortsätter mitt
grävande. Det är nu ganska "stimmigt" runt mig och plötsligt kommer
den snaggade man som var den som "stal" flaskorna och slängde dem
rusande och skriker åt mig att genast sluta. Jag förklarar att han begått en
bedräglig handling (på halvdan engelska förvisso) men han vägrar att ta till
sig informationen. Jag förklarar åter igen att han begår tjänstefel och att han
borde anmälas. Jag passar även på att fotografera honom. Här växlas situationen
upp betydligt. Det tar högst tio sekunder innan en säkerhetschef kommer rusande
och ställer sig VÄLDIGT nära mig. Han börjar med att informera mig om att jag befinner
mig inom säkerhetsklassat område där jag tagit foto och att detta KAN anses som
förberedelse till terrorbrott! Nu är goda råd dyra (betydligt dyrare än de tio
Jägerflaskor som vår gäst inhandlat på Lidl till den totala kostnaden av c:a 7 euro).
Jag tar upp mobilen och visar tydligt när jag raderar bilden på
säkerhetschefens kollega och fortsätter sedan att på ett så pedagogiskt sätt som
möjligt förklara hela situationen. För mig som reseansvarig så är det viktigt
att resenären inte tror att jag hittat på det här om en liter i handbagaget.
Säkerhetschefen ropar snabbt till sig kollegan som kastat flaskorna och en
ordväxling på klingande tyska drar igång. Då jag i högstadiet valde
"Konst" istället för tyska som tillvalsämne så kan jag tyvärr inte
återge vad som sades men det hela mynnar
ut i att vi får en offentlig ursäkt av säkerhetschefen och han förklarar
tydligt att kollegan begått ett fel och att vi kan ställa ersättningsanspråk på
flaskorna men jag avböjer och nöjer mig med själva ursäkten. När hela vårt
sällskap till slut kommit igenom säkerhetskontrollen så visar det sig att man nu helt missat en inköpt mindre kniv som an annan av våra resevänner packat ner i
ryggsäcken och som således rann igenom scannern. Ridå...
Pust och stön, till slut kom vi hem till Svedala efter
en riktigt härlig travhelg. Den här helgen är vi nere i Göteborg för vår årliga
Vinterträff! Det blir en riktigt härlig helg han jag lova. Du glömmer väl förresten inte att göra en intresseanmälan till vår Prix dÁmeriqueresa sista helgen i januari.
En reseupplevelse utöver det vanliga utlovas.
Nu måste jag avsluta detta försenade Fredagsbrev. Må
gott så hörs vi igen nästa fredag.
Så får det bli...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar