Att tillfredsställa sin sambo...

Vår gamla finansminister Anders Borg visar snorren och kallar tillställningens värdinna för "hora" och som tack för detta får han ordentligt stöd på sociala medier. Det svänger om Moderaterna (för han har väl inte gått och blivit kommunist bara för att han bytte ministerposten mot en plats i Army Of Lovers förstafemma). Nog är det väl rätt dråpligt hur det kan bli. Samtidigt hör vi på nyheterna  att kriminella ungdomar och män felaktigt och förljuget kallas "Marockanska BARN" när diskussionerna kring dessa drägg puttrar på som bäst. Det här är människor med ett tungt kriminellt förflutet som drar runt från land till land och stad till stad och ställer till ett helvete för vanligt hyggligt folk. Det vore ju klädsamt om NÅGON bestämmande tog tag i saken och la krut på att kasta ut dem ur landet...

Vi blundar och förtränger eländet och backar tillbaka en vecka. Ganska nyligen fyllde min sambo år och jag tänkte ge henne något som hon borde tycka om. Detta skulle kunna vara vara mycket enkelt men samtidigt väldigt knepigt. Vad vill hon ha?! Som tur är så tillhör hon den kategorin kvinnor som ligger i helt rätt åldersspann för att falla å det grövsta för den brölande Robert Pettersson i TAKIDA från Ånge! Pettersson är egentligen född någon mil öster om Angarn uppe i Vallentuna men flyttade sedan till Ånge där det "hårda" gänget sedan bildades. Personligen har jag aldrig riktigt förstått Takidas storhet och nog kan man se en PAMPERS-logga svagt genom de slitna jeansen när Robert bredbent lägger av sina bröl. Men kvinnornas gunst har han definitivt vunnit, inget tu tal om saken. Tanken var att min sambo inte skulle få veta vilken uppoffring jag gjort och in i det sista så trodde hon att det skulle bli en middag med hotellövernattning i någon närbelägen stad. Med tanke på att Robban förra lördagen dessutom stod på scen hos Gry Forsell på Gröna Lund klockan 20:00 med sitt andra band STIFTELSEN så var jag ganska säker på att hon skulle förbli bortfintad. Vi rullade ut från Stockholm och ut på E4:an och hamnade efter ett tag i Uppsala! Där tog vi in på ett hotell för att sedan knalla iväg till "middagen". När det istället för middag blev stopp vid Uppsala Station så ökade förvirringen på min livspartner märkbart och jag tyckte nog att det här skulle bli en trevlig överraskning. Upptåget lämnar Uppsala station och vi åker norrut. För varje station vi stannar vid så kliver fler och fler medelålders kvinnor ombord och det gemensamma för dem är att samtliga ligger över 40 kanten. Svarta jeans, vita blusar med fladdriga ärmar och oändligt med svanktatueringar har nu intagit i princip hela tåget och någonstans vid Örbyhus ser jag att sambons blick blir en aning glansig och hon börjar le förnöjt. "-Vad då, skall vi på TAKIDA?!". Jorå nu var hon minsann nöjd och det var ett mastigt gäng KVINNOR som ramlade av vid Furuviks station för att få en skymt av mannen, myten, och legenden Robert! Klockan 20:15 satte sig Robban i en helikopter från Gröna lund och strax efter nio på kvällen klev 6 "hårda" killar upp på Furuviks scen. Konserten var helt OK med bra ljud och lagom bredbenta poser. Sambon blev helnöjd och kvällen var trevlig och jag måste bara få fundera lite kring denna upplevelse...

En sommarkväll i Furuviksparken är nog bland det svenskaste man kan uppleva. Här möts människor från ett ÄKTA Sverige. De inflyttade som nu övertagit Stockholm skulle nog aldrig förstå det härliga med en kväll i Furuvik. I Stockholm skall man ju vara så där skönt "rätt" och cool vilket står i en bjärt kontrast till aftonen i Furuvik. Barnfamiljer med picknickkorgar och ballonger blandas med husbus-par som går i likadana träningsjackor. Tjejer, kvinnor och damer umgås och trivs med grabbar, snubbar och gubbs. Här möts män i rutiga skjortor, "coola" tatueringar och kvinnor med näspiercing och lite väl tajta blusar i en härlig symbios. Folk som är sig själva helt enkelt. Jag gillar det verkligen och skulle någon fråga en ansvarsfull SD-politiker vad som egentligen är "svenskt" så finns här det givna svaret. En kväll i Furuviksparken ÄR Sverige! Tilläggas kan att det inte skedde några som helst (ofrivilliga) sexuella övergrepp under kvällen, bar en sån sak...

OK, nog om detta. Över till trav. En av landets mer underskattade kuskar är Ulf Eriksson! År efter år nöter han på med uppsittningar från "andraskörden" och han gör det mycket bra. Man kan titta på statistik och tabeller om man vill men det speciella med en sådan som Ulf Eriksson är känslan man får när man har lirat på någon av hans uppsittningar. På precis samma sätt som jag känner en viss uppgivenhet när jag lirat på t. ex. Stefan Söderqvist känner jag en spänning och ett litet pirr när Eriksson sitter upp. Han kan överraska, köra tufft, köra smart och hela tiden söker han möjligheter i loppet. Jag gillar Ulf Eriksson helt enkelt...

Med dessa ord vill jag önska alla mina rosa vänner en fin helg och vi kommer då in på Rättviks V75:a där nämnde Eriksson sitter bakom en kanonchans i avdelning två. Det ser ut som att vi kan få 9 gånger snapsen på B.T.´S Viclando och den som inte kliver in är en gurka.

Visste du förresten att  det är förbjudet att kyssas för "sexuell njutning" i Iran. Den som ertappas döms till 100 slag med piska.

Så får det bli...