Häng ut dem…

I veckan som gått har det diskuterats en hel del huruvida man skall “hänga ut” dömda pedofiler eller ej”. Det här är en mycket känslig fråga där människans mest primitiva hämndkänslor vägs mot förnuft och logik. I Sveriges Televisions “Debatt” var det livat när man ställt upp ett lag med förståsigpåare mot ett gäng knytnävsviftande neandertalare med Patrik Sjöberg i spetsen. Sjöberg tyckte man kunde låsa in dem för gott och slänga nyckeln men om detta nu inte blev aktuellt skulle man åtminstone hänga ut dem med namn och bild så att kvarterets barnfamiljer i alla fall skulle veta vilka de skulle kasta ruttna ägg på och hålla sina barn undan för. När flosklerna haglade som värst från “folket” på ena sidan i studion så blev det lätt surrealistiskt när läkare och professorer på andra sidan försökte förklara och beskriva det felaktiga i att “hänga ut” pedofilerna.

Jag har ju själv arbetat en längre tid på Rättspsyk, Huddinge där jag då var kontaktperson åt två pedofiler. I och med detta så kom jag “eländet” närmare och kunde på så sätt konstatera att det fanns “offer” på flera håll. En man som förgripit sig på sin egen dotter sedan hon var bara några år är naturligtvis lätt att “hata”, speciellt när han bara är en rubrik och någon man aldrig kommer i närheten av. Att ha en relation med denne person inne på en vårdavdelning under en längre tid är dock något helt annat. Naturligtvis så avskyr även jag de handlingar som begås av pedofiler precis på samma sätt som jag kan bli galen av ilska när jag ser människor som plågar djur. Vad man ibland glömmer är de “övriga” offren som blir minst lika lidande som det utsatta barnet. Pedofilen har oftast en eller två föräldrar som till skillnad från barnets anhöriga inte kan ta till hatet för att lindra sin ångest och ilska. En mor till en pedofil har således en gigantisk börda i form av SKAM! Jag har mött pedofiler, pedofilers offer. offrens föräldrar och även pedofilens föräldrar och ibland även syskon. Vem lider absolut mest? Jo, det är nästan alltid mamman till förövaren.

Tillbaka till debatten kring “uthängning av pedofiler”. Forskningen talar sitt tydliga språk, att sätta upp lappar i hyreshusen för att “varna” om en speciell person motverkar ofta sitt syfte. Personen i fråga känner sig utpekad (ja, naturligtvis) och ännu mer isolerad och ofta skamfull. Detta är en ganska bra trigger för att få igång det tidigare beteendet igen. Sedan skall vi komma ihåg att risken för att ditt barn skall bli utsatt för en pedofil i kvarteret är löjligt låg. De flesta övergrepp sker trots allt inom familjen och de där “fula gubbarna” med regnrock och skumma plastsäckar i källarförrådet är försvinnande få. Det finns betydligt större risker som våra barn utsätts för i sin vardag och skulle man vilja sätta upp lappar i trapphusen så kanske man skulle börja med kokainkrängande fd. sportfånar istället? Risken att ditt barn råkar riktigt illa ut är mycket större i närhet av droger, kriminella gäng osv…

Ja, det var väl en härlig start på ett vintrigt Fredagsbrev med bara dryga veckan kvar till Julafton? Vi glider nu tillbaka till travets underbara värld. Det är snart bara en månad kvar tills det brakar till nere på Vincennes. Denna höst har det varit positiva tongångar inför vintermeetinget här i hemma. Vi har visst ett bättre gäng än på länge att kriga med, fast har vi verkligen det? Är det lilla Putte eller Nahar som är bomberna? Quarcio du Chene tycker jag tyvärr blivit lite blötare till slut efter den omlagda träningen. Han är i bättre psykisk balans absolut, men nosen har blivit märkbart kort sista hundra meterna. Caballion är väl redan glömd och Luddes hästar har inte visat något märkvärdigt ännu. Nej, jag tycker att det åter ser ganska tunt ut. När Yarra Boko visade tveksam form senast så osar det franskt nere i Paris, igen. Men vänta, har jag inte glömt någon? Jo visst har jag det. På söndag går Maharajah sitt tredje lopp inför kommande Pda. Hultman har matchat exakt precis som jag själv föreslagit och nu väntar således ett långlopp över tre varv med voltstart. Det är ett gäng som Maharajah lägger på rygg en efter en i en duell men nu är det alltså 14 hästar i vägen när Maharajah skall tuffa iväg. jag skulle inte bli allt för förvånad om han “bara” blir trea, fyra på söndag efter trafikproblem under vägen. Då kan alla börja kraxa igen men det spelar mindre roll. Nere på Vincennes går Maharajah inte med brodd och springer längst bak på en “trång” tusenmetersbana, väl där nere så är det något helt annat. Maharajah är vårt stora och enda hopp när det blir dags…

Det finns muppar i det här landet som tycker att barnen borde skyddas mot årets Julkalender från “Greveholm”. Anden i glaset är visst farligt för de små telningarna. Annat var det på det tidiga 70talet då ungarna matades med kommunistpropaganda med fuktiga näbbkängor och illaluktande yllehalsdukar. Förra veckan lade jag upp klassikern “Broster Broster” där Claire Wikholm och Carl Gustaf Lindstedt kommunistar sig sig så det stå härliga till. Om du vill se fortsättningen på detta så har du klippet här nedan och om du inte sett del 1 så kan du börja med den genom att klicka här!

Del 2 av den vämjeliga “Broster, Broster…

Över till mer trav. Visst är det väl märkligt hur travets aktiva kan poppa upp från ingenstans för att sedan bara “försvinna”? Ibland kommer de plötsligt tillbaka och då blir man förvånad igen. Per Nordström tyckte jag försvann betänkligt för några år sedan och nu är han tillbaka med en av Sveriges kanske bästa hästar framöver. Att vi fick se Malin Löfgren “överallt” under en tid var ju i och för sig endast pga. Sanity för i övrigt är det ju märkbart tyst om henne i startlistor och resultat ute på banorna nu för tiden. En annan som bara “försvann” är Roland Janssons grabb, Richard L Jansson. För ett antal år sedan var han ute och körde V75 och Rikstoto lite varstans men nu är det tvärtyst?! Charles de Giorgio hade stora framgångar för ett antal år sedan men sedan en ganska lång tid så går det betongtungt. Våra största elefanter dundrar ju på som vanligt men det beror ju bara på det säkra momentum de har i och med den enorma kvantiteten i verksamheten. Vi har även ett gäng med mellantränare som ligger konstant. Åke Lindblom är en av de tränare som muggar på outtröttligt och som alltid plockar fram nya egna pållar för att hela tiden var med och hacka. Han har väl aldrig varit “borta” och ej heller poppat upp som någon aspirant på “årets tränare” (vilket han i och för sig kanske ibland borde få vara). En annan som ligger konstant fast tyvärr hela tiden i radioskugga är Kjelle Brandt. Det här har jag ofta undrat över. Killen är genomschysst, har lärt upp sig hos Lindstedt/Wallner och har varit verksam i 300 år men ändå släpper det aldrig till! Brandt har alltid fina och välmående hästar och verkar fortfarande vara energisk och engagerad. Har han bara haft “fel hästar” i alla år? Jag fattar inte riktigt men jag är helt övertygad om att det finns potential och utveckling i snälle Kjelle. Jag skulle gärna se någon storhästägare som skulle våga satsa på Brandt, jag tror att det skulle kunna explodera positivt i den verksamheten. Jag avslutar med en explosion som övergått till ett ynkligt fräsande och pysande. Daniel Redén! Antingen så är det en medveten strategi eller så är det så enkelt att flytet har vänts bort, för det var länge sedan jag såg Redén komma dundrande i ledning över ett upplopp med tömmarna hängande längs sidorna på hästen! Jag väntar med spänning på en fortsättning.

Mr Travsport, 2012 rullar vidare och fortfarande så sitter Torbjörn Jansson ganska säkert i topp. Johnny Takter, Marcus M Melander och Ulf Ohlsson är väl de som för närvarande försöker jaga ikapp. Jag förvånas dock stort av att snyggingen Claes Sjöström fortfarande ligger Jumbo med skrällar som Lasse Punkari och Stefan Melander före sig. Gjorde Hanna Olofsson verkligen ett klokt val? Kanske hon skulle ha satt in stöten på en fux i stället?! Gå in och rösta om du tycker att listan verkar felaktig. Du kan lägga en röst varje dag och jag har fortfarande på känn att J:r Kolgjini kommer med en röstningsvåg snart!

Snön faller över Ekerö C och det har blivit dags för mig att stänga ner för den här gången. I helgen avgörs V75 uppe på Romme och i sista avdelningen så startar åter Prey Frontline. Han ser fortsatt kanonfin ut och Kari verkar nöjd. I Guiden kan vi även läsa att “-vi reser upp dagen innan”. Kanske lite överflödig information (att sätta sig i hästbussen en lördagsmorgon nere i Halmstad och köra genom ett snöande landskap upp till Borlänge i Dalarna och hinna vara med till värmningarna mitt på dagen hade väl inte ens Svanstedt klarat av). Vi spelar och får 9 gånger lussebullen. Ha det gott mina riktiga vänner.

Så får det bli…