Gotland e alltid Gotland…

Så var det åter balkongflygning hemma i Svedala. En tjej misstänks nu ha kastats ut från en balkong ute i Bromma. Enligt osäkra källor skall det röra sig om någon form av “tillrättavisning” inom en grupp Buddhister. Eller vänta nu, “kanske” var det någon annan religiös gruppering…

Bjud grannar och familj på grillparty! Lägg 5 min på att svara på ett par frågor om dina vanor så ger vi dig möjlighet att vinna en Weber Grill! Klicka här

Vi lämnar eländet och hoppar raskt över till Gotland. För dryga 30 år sedan såg jag en märklig figur cykla omkring på Solvallas stallbacke. Han hade en äkta guppkeps på sig och var iklädd i en glansig jacka. Ansiktet var prytt av en elegant mustasch, modell fjunig. Hade det inte varit för det att han verkade limma lite mycket på “min” tjej, Annette så hade jag nog inte brytt mig mera. Det visade sig att killen hette Pär med “ä” och var 17 år. Han jobbade hos Olle Hedin. Pär hade en märklig dialekt och ganska snabbt så förstod jag att han kom från Gotland. Det enda jag visste om Gotland var min klasskompis Claes som bodde hemma hos sin morfar och mormor och de kom just därifrån. Classes morfar hette Ingmar och var den polis som blev skjuten i handen av Janne Olsson under “Norrmalmstorgsdramat”. Pär visade sig vara en mycket trevlig kille, några år äldre än jag. Vi kom bra överens och umgicks en del på stallbacken den närmaste tiden. Jag jobbade i den här vevan hos Uffe Nordin och det var även där jag hade min och farsans häst, Bussig Pärup. Pär tyckte att jag borde ta ner Bussig till Gotland nästkommande sommar och så blev det.

Bussig Pärup var hetare än hetast och jag tyckte alltid synd om honom när Rolle Davidsson, Norse och Uffe Nordin alltid fick ligga raklånga och dra i det hårda entömmsbettet så blodet ofta rann ur Bussigs mun. När det sedan blev sommar så bar det av till Visby. Pär hade en bror som hette Roger och deras pappa hette Bengt (de heter faktiskt fortfarande det). Jag minns att jag blev mycket väl mött av Hassborgs och jag kan tänka mig att de var lite extra intresserade av det kom ner en häst från Ulf Nordin. Nu var ju inte Bussig som alla andra hästar utan en tokhet valack eGalomir som skulle få The Onion att framstå som en trögbock i jämförelse. Det blev i alla fall dags för start och Bussig verkade trivas utmärkt på ön och föreföll betydligt mer harmonisk än inne på Solvalla. När jag hade hästen inne hos Uffe Nordin så hade han vissa idéer och tankar om hur Bussig skulle gå utrustad och eftersom jag en gång tidigare tagit saken i egna händer och anmält Bussig upp till Bergsåker utan att Uffe visste om det, och att det då visade sig att jag anmält i ett kallblodslopp så var jag ju tvungen att vara lite lyhörd för Uffes förmaningar kring hästen. Men nu var jag alltså nere på Gotland och hade fria händer med min häst. Bussig värmdes aldrig på banan och till loppet tyckte jag nu att han nu kunde få slippa det vassa entömsbettet så jag bytte ut det mot ett rakt och mjukt gummibett. Vi snackar nu tidigt 80tal och Bussig var selad med en “modevagn” med utvändiga fotsteg (ja, Jennifer och Sandra, jag förstår att ni inte har en aning om vad jag talar om men det här var vagnar som hade exakt samma funktion som dagens fåniga “Ufo vagnar” och allt vad de nu kallas). Pär svingade sig elegant upp i vagnen och redan i defileringsvolten blev det åka av. Pär låg absolut raklång i vagnen och drog så att fotstegen raknade och böjdes framåt! Det blev i alla fall lopp och en svettig Bussig Pärup dundrar upp bakom startbilen och blåser till spets. Det var stenkallt 700m kvar och Pan Boy kunde med Roland Jansson i vagnen åka förbi till enkel seger medan Bussig räddade sista pengen på stapplande ben.

Potensproblem? Androxen gör dig klar på 30 minuter! Prova 30 dagers förbrukning av Androxen för endast 49:-

Det var tider det. Jag tänkte faktiskt fortsätta att berätta om mina år på Visbytravet här i Fredagsbrevet framöver. Om vi nu går över till nutid så lastade jag ner Mellby Tiptop till Gotland i onsdags, på min födelsedag dessutom. Pär hörde av sig till mig för några veckor sedan och undrade om jag möjligtvis visste någon som hade en häst att “låna ut” till en tjej i hans stall som nu skulle börja rida monté. Det är inte lätt att hitta en sådan häst och så länge kvalitén på de orutinerade ryttarna fortfarande är så ojämn så kvarstår detta problem. Efter ett tag började jag tänka på vår egen Mellby Tiptop. Egentligen är han kanske “lite för bra” för aktuellt projekt tänkte jag men då tjejen i fråga hade varit i Pärs stall i flera år så förstod jag att hon gått den hårda skolan så vi bestämde oss för att ge henne chansen till några lopp i sommar. Klockan 15:13 igår, ramlade fältet iväg efter två omstarter. Mellby Tiptop stod med springspår på 20 och det blev en “försiktig” start i detta kortlopp. 1 640m, tappstart från tillägg, 1, 21 första 500m och Sveriges kortaste upplopp betydde således att segerchansen pös ur direkt. Ida red i alla fall ett stabilt lopp och Tiptops avslutande 15 varv gav i alla fall en femteplats så det var helt ok. Jag är i alla fall säker på att Idas upplevelse på hästryggen gav en positiv effekt och det bådar nog gott för henne i framtiden. Undrar om Pärs debut med Bussig Pärup gav samma upplevelse?!

Nere på Gotland är allt sig likt. Jag vill säga att tiden där står fullständigt still och detta på ett positivt sett. Naturligtvis utvecklas allt på samma sätt där som på fastlandet men det finns en mentalitet bland människorna som är så långt från pappakaravanerna nere i Hammarby Sjöstad som man kan komma. På stallbacken finns en gemenskap och ett socialt engagemang som är härligt. Den avspända och sköna mentaliteten genomsyrar naturligtvis allt och alla på ön. När jag åkte iväg från Munsö mot Nynäshamn i onsdags så mötte jag en bulklastbil som kanske skulle spruta upp “kaninfoder” i “raketen” hos min gröna granne ute på Menhammar. Igår förmiddag nere på Gotland hängde jag med Pär till “Kvarnen” för att hämta havre (riktigt hästfoder). Väl inne i kvarnens fodermagasin möttes vi av ett gotländskt original med sparsmakad aura (jo då, KENO reklamen är sann). Havresäckarna levererades via en lucka från fodermagasinet. Ja, det här är ju Gotland. Precis som det skall vara…

Pär Hassborg väntar på riktigt hästfoder…

Som sagt, det blir mer Gotland här i Fredagsbrevet under sommaren. Då skall jag berätta om konserten som inte blev av, springnotan från Snäck, raggningsförsöket hemma hos Pär, den röda läderslipsen i ölglaset på Krusmyntagården och mycket, mycket mer.

Nu har det snart gått två veckor sedan Commander Crowe lekte hem ett klent Elitlopp. men även om årets upplaga blev en tunn soppa så kan man tydligt se hur tufft det är att starta i detta lopp. Prince Tagg letar fortfarande efter formen likt en senildement farbror i jakt på sin lägenhetsdörr. Yarra Boko står nu skadad och man kan ju bara undra hur Caballion skulle mått om han hade gått felfritt och fått tre 10 lopp på åtta dagar? Stig H Johansson ångade sig kanske en smula att han tackade nej till Elitloppet då han såg Formula One senast men det får han igen nu i helgen istället. Östersund erbjuder naturligtvis Stig med sällskap en mycket trevlig helg och sedan kan han småleende lalla in i vinnarcirkeln och mottaga publikens jubel efter en förnedrande lätt seger med just Formula One! Det här får även bli helgens dunderlir. Förra helgen “tappade” ju Ludde tömmarna med Ouch 50 kvar och galoppen var oundviklig. Erik håller i och leker med motståndarna. Jo, förresten. om ni undrar så tyckte även jag att Jennifer Tillman körde som ett arsle i sista V75 avdelningen förra helgen…

Så mina vänner. Nu lämnar jag er i solen och åker in till Solvalla och tittar på lite trav. Må gott så hörs vi igen.

Så får det bli…