Fredagsbrev, arkiv

22 juni 2012

Glad Midsommar!

staang

Solen skiner över Munsö och vi har Midsommarafton, 2012. Tiden går ganska fort och det gäller att njuta, om en vecka vänder det och blir mörkare…

Just nu är det lite stressigt här hemma och dagens Fredagsbrev blir lite kortare än vanligt. Jag kommer att fortsätta med “Gotland alá 80tal” nästa vecka.

Brukar du Dammuga? Du får en exklusiv kockkniv om du beställer dina dammsugarpåsar på nätet istället för att stå och leta i affären varje gång. Klicka här!

I måndags var det åter dags för start nere på Skrubbs för Mellby Tiptop. Formen är nu tokhög och det kändes “ganska” surt när det blev galopp redan ur första sväng efter ett “eget” initiativ av körande Widell (gnäller inte). Tiptop är fortfarande mycket osäker ur svängarna och det är då kanske inte precis där som ett avancemang i spåren skall påbörjas… Nu spelar det ingen roll, vi laddar vidare och nästa start är planerad till den 3/7 och då får Ida åter chansen i sadeln och då det är ett långlopp igen så finns chansen vid felfritt lopp. Återkommer till det.

Eftersom det är Midsommar så ger jag er åter den lilla berättelsen om undertecknads korta men intensiva dragspelsturné för snart 35 år sedan. Håll till godo.

_______________________________________________

Jag var sju år när jag spelade jag dragspel med Hasse Tellemar i ett Svt program som hette ”Musik på spel”. Inspelningen gjordes på Nalen. Det blev ”Rosa på bal” så det dånade! När jag bara var några år så brukade jag släpa upp pappas gamla dragspel på sängkanten och sedan knuffa ner själva bälgen på dragspelet och spela på pianodelen så länge som det kom ljud ur dragspelet. Sedan var det bara att kånka upp dragspelet över sängkanten och börja om. När jag fyllde fem år så fick mamma en ny symaskin och pappa ville att jag skulle öppna lådan som symaskinen låg i. Det var ingen symaskin, det var ett dragspel, mitt första egna dragspel!

Pappa och jag spelade sedan runt midsommarstången på Degerby, Svartsjölandet varje midsommar från det jag fyllt fem år. Min faster var gift med Håkan Sterner, en man som jobbat som artist, med artister och som dessutom arrangerat konferenser och stora Kickoff fester långt innan ordet var uppfunnet. Nu hade han fått ett problem.
Håkan Sterner som på den tiden drev Club 33 på Ving hade problem med att hitta dragspelare under en midsommarhelg. Både pappa och jag tyckte att det kunde vara roligt att byta ut Mälaröarna mot en liten turné på kontinenten. Vi skulle först spela på Mallorca på midsommarafton och flyga över till Ibiza till midsommardagen. Spelningarna skulle vara små intima tillställningar hade Håkan sagt.

Det hade blivit dags för avresa. Vi åkte över till Mallorca på onsdagen före midsommar. Det var mycket trevligt på Mallorca och på det ”Club33” hotell där vi bodde så var väl egentligen ingen av oss representativ. Jag var för ung och farsan för gammal.
På midsommaraftonens morgon skulle jag ta fram dragspelet på rummet och köra igenom "räven raskar över isen" och "Jänta och jag". Dessa låtar
hade rätt mycket svarta tangenter och de var alltid knepigast at nå med fingrarna. När jag skulle knäppa upp locket så såg jag en röd dekal på dragspelslådan. Tullen hade tydligen gjort en narkotikakontroll på flygplatsen. När jag fick upp dragspelet så "låg" alla pianotangenter ner! Alla toner lät när jag drog i bälgen och katastrofen var ett faktum. Hur lätt är det att hitta ett pianodragspel på Mallorca en Midsommarafton?!

Pappa och jag lyckades plocka isär dragspelet och såg att alla små fjädrar och gummiband som höll upp tangenterna hade lossnat när de flinka tullarna hade farit fram. Med en liten skruvmejsel och en bläckpenna lyckades vi till slut lyfta tillbaka fjädrar och gummiband. Några var förstörda och jag fick klämma in tandpetare under dessa tangenter och helt enkelt glömma dessa toner.
Vi tog en taxi till spelplatsen, ett litet ställe för Vingresors gäster hade Håkan sagt. När vi kom fram så stod där ett tjugotal turistbussar och vi hade kommit till en gigantisk grisfest! Farsan blev ordentligt skakis, det här var lite annat än midsommarstången ute på Svartsjölandet hemma... På en stor scen skulle vi lira och det tog en bra stund och några Whisky innan farsgubben var i fas. Det hela gick riktigt bra och spelningen inför alla dessa människor fick nog anses som mycket lyckad. När vi kom tillbaka till hotellet sent på kvällen så gjorde farsan en bejublad entré ner i poolen med kläderna på och alla hotellgäster hakade på. Det blev lite tjafs med vakterna på hotellet men det hela lugnade efter en stund ner sig. Egentligen så var ju farsan och jag som sagt för unga och för gamla för Club33 idén men vi fick i alla fall stanna kvar på hotellet…

Vill du ha ett presentkort från ICA värt 100:- ? Klicka här!

Morgonen därpå så skulle det bära av till Ibiza, en liten flygtur på dryga halvtimmen. Det var här skräckfärden som skulle tvinga mig till total avhållsamhet från alla former av flygning de kommande 22 åren startade. Det var en gammal DC 8a med sliten inredning och trötta flygvärdinnor. I planet satt ett trettiotal spanjorer och min sovande pappa. Vid denna tidpunkt var jag mycket flygintresserad och hade flugit massor med tomma taxiflyg från Bromma då jag kände en vän till min bror som jobbade där. Jag hade alltså ganska bra koll på checklistor, rutiner och annat. Jag kan väl säga att dessa piloter bröt mot de flesta regler under denna flygning. Jag skall inte gå in på detaljer men jag var i alla fall skräckslagen när vi till slut hade landat. Spelningen på Ibiza gick jättebra och jag fick även smak på Lumumba där! Tyvärr hade flygturen satt sina spår och jag kände nu panik inför hemresan.

På natten, när vi kommit till hotellet så satte jag min plan i verket. Jag plockade ur passen från pappas väska och gömde dem under mattan på hotellrummet bara för att säkerställa
att det inte skulle bli någon flygning nästa dag. Min tanke var att vi skulle bli tvungna att ta en båt till fastlandet och sedan med buss och tåg ta oss hem till Sverige igen. Hade jag nämnt detta för min pappa så hade han antagligen inte nappat på mitt förslag till ny resplan mot Sverige. Vi åkte ut med packning och dragspel till flygplatsen där vi checkade in vårt bagage. När vi närmade oss passkontrollen så tänkte jag att, nu är det i alla fall stopp. Farsan kommer naturligtvis att bli vansinnig men det får det vara värt, inget mer flyg för Dennis, så får det bli.

När vi kom fram till passkontrollen så började min pappa att gräva efter passen i sin väska och döm om min förvåning och fasa när han elegant slänger fram två pass på disken! Den förbannade städerskan på hotellet hade hittat passen och gett dem till min pappa, så nu hade vi således hållit god min båda två  när vi gick mot passkontrollen. Nu började jag springa och fick snabbt farsan efter mig. Jag rusade in på en toalett och låste blixtsnabbt dörren om mig. Den vakt som tillsammans med pappa nu kommit in på toaletten hade inga större problem att forcera denna toalettdörr och lyfta ut mig. Pappa tryckte i mig två valiumtabletter som han alltid hade med sig i reserv då han flög, jag fick skölja ned dem med Whisky!

Det blev snabbt svart i SAS planet och jag minns inte mycket av flygresan hem. Jag vaknade till när vi precis påbörjat inflygningen mot Arlanda. Jag sa ingenting, inte pappa heller. Landningen gick bra och precis när jag klev ut från planet så vände jag mig om och tittade in igen och sa högt, ”- aldrig mer att jag flyger!”
Detta höll jag som sagt i 22 år.

_______________________________________________

 

Förra helgen uppe i Boden trodde jag stenhårt på Caballion. Åter fick han ett mördarlopp av kusken men å andra sidan var han blek. är han inte bättre?! Framtiden får utvisa. Nu i helgen är det Kalmar som kör V-75 på en av de banor som har ett lååångt upplopp. I ett Guldlopp där man kommer spela Oracle till favorit kan vi andra ta rygg på Yield Boko! Formen är där smygtoppad och redan hundra kvar så sitter Sobrilström och ler. 10 gånger pengarna är väl mumsigt?! Ha nu en skön Midsommar så hörs vi.

Så får det bli…

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Om mig