En skall bort...

OK, vi hugger tag i det trista direkt. Aetos Kronos tvingades ju som bekant ut i lopp på Vincennes igen förra helgen. Precis som i Prix dÁmerique så visade han med all önskvärd tydlighet att han har tävlat klart. Nu i söndags sprang han och krängde, såg livlös ut i blicken och agerade allmänt trist. De maniska hävdar att han “såg fin ut” och tyvärr “fastnade bakom” bromsklossen från Stall Courant. Vi andra såg något helt annat. Snälla Jerry, kan han inte få slippa nu? Gör åtminstone EN god sak för djuren…  

Efter detta mörker så kastar vi oss istället över till det motsatta! Glädje, lycka och breddsport. I tisdagskväll var det travtävlingar på Östersundstravet. Vi fick se när man tävlar, på riktigt! Den lille tränaren som vågar svara ut en fabrikstränare med favoritspelad häst, trots att han själv har en 37-oddsare mellan skalmarna! Det blir ju inte sämre av att han dessutom hade god täckning för agerandet. Extra roligt att samtidigt få se hur en glad och kämpande liten pålle kan se ut! Slänger med huvudet och spelar med öronen! Stort grattis till Jan-Olof Johansson och tack för uppvisningen. Breddsporten lever! Se den glada lilla kämpen här!

En annan garant för vår underbara breddsport är Claes Eskilssons grabb, Joakim. I helgen har han starthäst på V75 uppe på Bergsåker. I vagnen sitter pappa Claes. Att värva Kihlström eller någon av Djuse-bröderna till denna viktiga uppgift lockade inte det minsta. Ett kuskval Joakim förklarar enligt följande: “–Varför ska vi låna ut en massa styrningar till andra kuskar när vi kör minst lika bra själva?”  “–Jag känner mig väldigt trygg med farsan och vill inte hålla på att ändra när saker fungerar”. Svensk travsport när den är som vackrast…

En mindre rolig historia är det vi nu har hört. Hedershästen Laradja Vrijthout är såld och exporterad till Malta! Det här känns inte bra. Jag har hört en hel del historier från Malta samtidigt som en del berättat mer positiva saker kring travhästarna på ön. Roland Jansson är ju en som har bra koll på detta. Måste väl höra med honom och se hur det ligger till. Trist känns det, oavsett…

Med de här raderna är det äntligen dags att glida över på veckans Mello! Jag vet att ni är många som i smyg följer Melodifestivalen slaviskt och här kommer en faktaspäckad genomgång av helgens tävlande. Du får naturligtvis ett stenklart lir som avslutning.

Helgens Mello avgörs i Vida arena nere i Växjö. Det är ett ganska ljummet startfält och inget av bidragen kommer vinna hela tjottaballongen, det är ett som är säkert. Men några små guldkorn har jag ändå vaskat fram så du kan lira vidare på säkra spel…

1. ”Effortless” – Jacqline

Jacqline var med i Idol 2021 och fick stryk i finalen av isländska Birkir. Det här är en riktigt bra låt med ett snyggt framträdande. Stenklar finalplats väntar…

2. ”Aldrig mer” – Clara Klingenström

Tredje gången gillt eller?! Näe. Första gången Clara var med i Mellon så var det något som faktiskt fungerade. Redan året därpå var hon tillbaka och som så många gånger förr så blev andra gången en sämre sådan. Att då kasta in ett bidrag en tredje gång känns lite desperat. När hon dessutom kör samma låt IGEN i en sämre upplaga så går det bara inte. Möjligt att hon halkar vidare till “andra chansen” som nu heter något annat.

3. ”Take my breath away” – Kim Cesarion

Äntligen! En cover på Berlins 80-tals hit från filmen Top Gun! Ehhh, men vänta nu. Vad är det här för autotunad dynga?! Visst, det finns en gruppering av kvinnliga tittare som verkligen ÄLSKAR klegg, ytlighet och nonsens. Skulle kanske kunna rulla vidare till andrasorteringen men jag är skeptisk.

4. ”För dig” – Klaudy

Artistnamnet för tankarna till humorgruppen med dockserien “Operation Klotty”. Och med en jämförelse så blir det 10-0 till dockorna. “Mysig” kille med “mysigt” framträdande som ändå blir ruggigt omysig! Adjö lilla vän, adjö…

5. ”I won’t shake (La La Gunilla)” – Gunilla Persson

Kaboom! Riktigt bra. I den inspelade versionen sjunger Gunilla ganska likt Annika Norlin (Säkert). Detta, i en countrygalopperande inramning, skulle kunna gå direkt till final, på riktigt faktiskt. Nu måste man nog väga in att Gunilla kommer sjunga betydligt sämre live och då är det en rakbladsvass kant över till Edward Blom land. Jag håller tummarna för att sången håller och att Gunilla faktiskt tar sitt bidrag på allvar och inte spexar bort det…

6. ”Give my heart a break” – Cazzi Opeia

Moa Carlebecker, som hon egentligen heter, var med i Idol för snart tio år sedan. Onödigt vetande är att hennes styvpappa är Sveriges skyttekung, Ragnar Skanåker. Moa var med och skrev Loreens Tattoo och var från början den som skulle framfört låten. Senast hon var med i Mello så hade hon ett bra bidrag i “ I Can't Get Enough”. Nu är hon tillbaka, samma trassliga kläder som för tankarna till en kolonistuga där man röker svamp och lyssnar på delfinljud. Låten är, som förväntat, sämre och jag är lite tveksam till om det kommer räcka…

Helgens lir: Jacqline Moss och Cazzi Opeia till final. Byt ut trasselsudden mot Gunilla Persson om du törs, du kan bli rikligt belönad.

Med de här raderna så ber jag att få tacka för den här gången. Sist så kommer här en stenandes klar till Bergsåkers V75a. I sista avdelningen så kommer Bergsåkers långa upplopp till sin rätt. Det tar nämligen en stund innan The Oak L.A. med Ove Ander hunnit fram. 12 gånger kittlar dödsskönt i kistan. Väl mött igen, nästa fredag. 

Visste du förresten att Stefan Löfven alltid trott att rädda barnen var skrämda.

Så får det bli…