Fredagsbrev, arkiv

03 november 2023

Då var då och nu är nu...

 


Ibland slungas man tillbaka i tiden. Det var precis vad som hände mig i veckan då jag mötte en gammal bekant på Systembolaget ute vid Bromma Blocks. Du vet när ett ansikte kommer emot dig och du direkt ser att det är ett mycket bekant sådant. Kjell Brandt! Visst, jag har sett honom lite här och där och även mött honom i lopp genom åren. Hans syns ju även på Solvalla vid hästarna under segerintervjuerna m, m. Men först skickades jag direkt tillbaka dryga 40 år då vi tömmer varsin skitkärra i containrarna mellan Sören och Lindstedts stall. Kjell Brandt jobbade då hos Wallner/Lindstedt och jag vet bara TVÅ som man så tydligt kunde förknippa med vita gummistövlar då det kördes lopp i skitväder. Min gamla vän Urban Eriksson från Morgongåva och naturligtvis Kjell Brandt! Alltid vita gummistövlar som jag minns det. Nu står vi då på Systemet och snackar lite trav. Inga konstigheter alls egentligen, men under hela vårt samtal flyger mina tankar runt omkring 80 talets början. Jag har ett gammalt minne som faktiskt har en tråd tillbaka till Kjell Brandt. Västerbo Supra! Denna lilla märr eActive Bowler som jag köpte och hämtade uppe hos Micke på Västerbo. Turerna kring henne är underlag för ett antal Fredagsbrev men nu tänker jag speciellt på en svinkall nyårsdag 1986. Här kommer den dagen som en liten betraktelse…


………………..

Vi backar nästan 40 år, närmare bestämt till 1985. Då var det nyårsfest med travfolket på Piperska muren och jag hade Catarina Lundström som bordsgranne. Det blev en kväll som övergick i natt och nyårsraketer. Jag var där med min gamla vän “Foto-Lasse”. Klockan var ungefär två på natten när vi knallade ut i natten för att ta sikte på en taxi för färd mot Sundbyberg. Mitt i gatan låg “Steffe”!. Steffe jobbade länge som startpersonal på Solvalla. Ni som vet vem jag menar vet PRECIS vem jag menar, ni andra får låta fantasin hjälpa till. En som absolut vet vem jag menar är Tommy Berghagen ute på Menhammar. Han och “Sens” hade mycket ihop med “Steffe”. Hur som helst, vi fick upp Stefan i horisontalläge och samåkte sedan i taxin mot Sumpan. Jag bodde på Vattugatan nere vid Tonys grill medan Stefan bodde på Eliegatan strax bredvid. Klockan sju på morgonen stod jag i en iskall dusch och försökte vakna till. Jag hade inte druckit nämnvärt under kvällen som avlöpt men var ändå förtvivlat trött. Jag fick sedan liv i Lasse och vi drog iväg ut till Drottningholm och Lovön där jag hade mina hästar. En av hästarna var Västerbo Supra och nu var det “så lyckligt” att vi skulle starta på Örebro på nyårsdagen. Jag minns att det var svinkallt och jag hade rosa gympadojor som naturligtvis förvandlat fötterna till isblock redan innan det var dags för värmning. Strax efter klockan 14 gick loppet och som vanligt prickade jag perfekt från bricka 6 och var på väg till ledning när lilla Supra rullade över i galopp! Det tog således slut redan där och jag minns att det kändes “så där”. Hemresan gick tungt och "Foto-Lasse" tillförde inte mycket då han sov mellan Statoil "Nalles" i Arboga till Brommaplan. Väl framme ute på Lovön lastade vi ur och gjorde i ordning. Sedan tillbaka till Vattugatan 16. Det var en sliten Dennis som kastade ankar den kvällen…

………………..

Ja, det var tider det. Nu har vi novemberväder och jag säger hejdå till Kjelle innan jag hastar till bilen för hemfärd. Tänk vad travet har förändrats genom åren. Det känns så bittert att hela tiden säga att, “-det var bättre förr”, även fast så ÄR fallet. Idag är sporten något helt annat och vår resa ner till Berlin och Mariendorf Trabrennbahn nyligen blev som vanligt en härlig nostalgitripp tillbaka i tiden. Välgörande för både kropp och själ. Hittade förresten några gamla foton från “förr” och bland dem så dök ett fotografi från Stall Hassborg, tidigt 80-tal. Här är det pappa Bengt som i Postens tröja och tidstypiska “säkerhetsskor” lägger på lite falsat på en kommande vinnare nere på Skrubbs. Återigen den gamla goda tiden. När man då som i veckan, när årets sista tävlingsdag av Skrubbs avgjordes, kan konstatera att Bengts äldste son, Pär, plockar en hedrande andraplats som liten tränare med väldigt begränsat material njuter jag i fulla drag. Mer än fyrtio år har gått sedan fotografiet togs och” Hassborgs” är fortfarande, om än i liten skala, en “maktfaktor” på Visbyovalen! Travsporten är då i alla fall både underbar och unik…


Bengt Hassborg skor i sandaler. Inga konstigheter alls på det härliga 80-talet.


Med dessa rader så är det dags att slå igen för den här gången. Nu skall jag ordna baconlindad samt fikonspäckad camembert i ugn med tillhörande bubbel därtill. Kan ju fira det faktum att SD nu är större än hela regeringens partier tillsammans. Avslutar med två klara vinnare. Vi börjar med IDOL. Jag kan bara inte fatta vad det är som gör att Antranik inte farit ut ur produktionen ännu?! Det hela framstår som fullständigt rubbat. Den här veckan bara MÅSTE det vara tack och hej. Lira och få igen lite tappade stålar. Sedan kan du kliva in på V75an som går i brunostarnas land. I tredje avdelningen så lutar de sig mot Missle Hill! Jag skrattar så tårarna rinner och kan samtidigt trycka in ordentligt på Rome Pays Off som vi får löjligt höga 9 gånger syltetöjen för. Varsågod och svälj. Må nu gott tills vi hörs nästa fredag igen.





Visste du förresten att Stefan Löfven genom alla år missuppfattat vad ett “fack” förbund är.


Så får det bli…



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Om mig