Vidrigheterna i Ukraina fortsätter och ryssarna blir åter betraktade som de pack de på många sätt är och har varit. Jag fortsätter lite där jag var förra veckan. Handhjärtan, flagguppdateringar och styrkekramar i all ära men jag blir som bekant alltid lite kluven kring dessa “kampanjer”. Vi byter ut vår bild på Facebook mot en ny, med ukrainsk flagga för att visa att vi bryr oss. Det är naturligtvis fint, men för vem och vilka visar vi vårt engagemang? Hur många ukrainska vänner har vi som ser detta? Är det inte mest våra egna Facebookvänner vi vänder oss till? Och då börjar jag känna doften av “PK-pin”. Missförstå mig nu inte, absolut både rätt och viktigt att göra precis som vi gör, men vill vi vara med och påverka ukrainarnas vedervärdiga livssituation så finns det ännu bättre och viktigare sätt att göra det på. Själv har jag skänkt en liten peng till insamlingen som nu sker via UNHCR. De är bland de bästa vid situationer likt den vi nu har i Ukraina. Med detta viftande med pekpinne så hoppas jag, ja faktiskt förväntar mig, att alla mina vänner som nu har en ukrainsk flagga på sin Facebookbild nu puffar in en liten slant, redan idag.
Från ett elände till ett annat. De bilder vi sett på hästen som Pierre Nyström kört är riktigt vidriga. Det finns egentligen inget att fundera över, så där behandlar man inte djur. Den enkla vägen är ju att kasta skit över Nyström (vilket i detta fall är fullt logiskt) och visa sin avsky över hur han behandlat hästen. Men skall vi komma tillrätta med dessa drivningar och andra sätt att behandla djur illa så blir det knepigare. Då behöver man nämligen ta ställning, på riktigt, och då blir många betydligt tystare. Jag har läst och hört en lång rad kuskar i toppskiktet stötta Joakim Lövgren efter att han dömts både stenhårt och felaktigt men var är dessa kuskar nu? Oj, vad känsligt det är att “döma ut” en kollega som gör riktigt fel. Näe, då tassas det på tå i kuskarnas omklädningsrum.
Tillbaka till Nyström. Jag har en bild av Pierre som en hyvens kille som faktiskt tycker om sina hästar och vanligtvis behandlar dem mycket väl. I lopp verkar det dessvärre slå slint likt det aktuella fallet. Finns säkert flera anledningar till att vissa kuskar driver hårdare och fulare än andra men vill vi komma tillrätta med detta så är det hög tid att tala om den högdräktiga elefanten i stallet. Körspöet! Just nu ändras drivningsreglerna till något som snart bara blir fånigt. Det finns två superenkla vägar att gå. Den ena är att vi helt enkelt bara förbjuder körspö i lopp. Jag orkar inte höra kuskarnas tjafs om hur “viktigt” spöet är för att kunna “korrigera” hästen och undvika eventuella “tillbud”. Bara trams, rent trams. Det är lika fånigt bakåtsträvande som att vissa människor fortfarande kräver dispens för att få fortsätta med tjurfäktning och där åberopar “kulturella” skäl. Ta bara bort körspöet, punkt! Om ST nu inte vågar ta detta hela vägen så finns nödlösningen. Dela ut körspön i defileringsvolten. En typ av spö i material och utformning som omöjliggör att ge hästen smärta över huvud taget. Då kan de ju “korrigera” bäst de vill. Så länge vi inte gör något av detta så kommer vidriga drivningar aldrig att upphöra helt…
Så var det med detta. Nu skall jag ta helg. Det är Melodifestivalens semifinal och av åtta bidrag går fyra vidare till finalen. Jag tror jag kan plocka ut alla fyra redan nu. Semi 1. Anna Bergendahl stenklar till final och skrällen Danne Stråhed vidare! Semi 2. Lisa Miskovsky stenklar tillsammans med skrällen Theoz. Lira alla fyra och stoppa pengarna i fickan. Skicka gärna en slant av vinsten till insamlingen för Ukraina. I sista avdelningen ner på Kalmar så heter V75-spiken Icon Mearas. 8 gånger smakar fint. Ha en fin helg så hörs vi igen nästa fredag.
Visste du förresten att Stefan Löfven på swahiliska betyder “den skrynkliga”.
Så får det bli…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar