Det gungar en del nu. Ryssland kliver in i Ukraina och hela världen rasar! Eller gör de? Vi som lever med krockkuddar, översvämningsskydd, karensdagar och KOMVUX har alltid haft en nästan sjuklig drift att alltid “ta ställning”. Efter att sociala medier kom in i vår vardag så har detta blivit än mer viktigt. “Rätt” eller “fel”, “för” eller “mot”, ja det finns alltid en säker sida att rygga. Just nu tävlar man i att “ta avstånd” från Ryssland”. Matrjosjka-dockor kastas ut från farmors källarförråd, barnens Gorbyspizzor förflyttas från frys till soptunna. På högstadieskolorna förbjuder Hem & Skola Föreningar barnen att leka “Ryska posten” och på Gymen är ryssfemmorna nu bannlysta. Är detta rätt väg att gå? Jag ställer mig en smula tveksam, det känns ändå fortfarande som vår gamla trygga “PK-pin” som elegant sätts på manchesterkavajen eller knytblusen. För det ukrainska folket har våra “protester” toligtvis en ganska blygsam inverkan på deras, idag, oroliga vardag. Är det då FEL att visa vår “solidaritet”? Nej naturligtvis inte. Problemet är mer det att vi, i och med detta agerande, “kommer undan” det VERKLIGA engagemanget. Det är sällan, om ens någon gång, vi ser och hör svenska demonstrationer som KRÄVER att vi omedelbart ansluter till NATO. Nej, vi låter flumvänstern och konflikträdda ryggdunkare styra detta på ett sätt som gör oss till ängsliga vindflöjlar som försiktigt anpassar sig efter minsta vindpust. Jag tror å andra sidan att det är ganska få som verkligen VILL betala det pris som krävs om vi skall ta ställning, på riktigt. Skulle vi klippa av de VIKTIGA slangarna till Ryssland så skulle det garanterat får Putin att backa tillbaka, men det skulle kosta ordentligt under tiden för Svenne Banan. Istället “bojkottar” man skidtävlingar i Ryssland och slår i och med detta undan benen för aktiva idrottare alla de funktionärer och liknande som brinner för sin sport. Tror du Putin bryr sig där?! Men som sagt, det kanske är bättre att försiktigt vifta med en ukrainsk flagga på Facebook än att inte göra något alls, men nog är det lite svenskt, nog är det lite ängsligt. Avslutningsvis så är jag ganska övertygad om att invasionen av Ukraina aldrig ägt rum om Trump suttit kvar på andra sidan bordet. Med en förvirrad, svag och styrd vänsterliberal på andra sidan försvann balansen, den så viktiga BALANSEN!
Vi lämnar nu detta med en from förhoppning om att situationen snart sansas och att Ukraina till slut står starka igen. Det har åter börjar kraxas om regeln att “köra för bästa möjliga placering”. Det här har alltid varit ett gissel men samtidigt något som spelarna måste ta med då de skall tippa loppen. En klassiker är ju matchningen och löpkörningarna med Nimbus C.D. när Hultman fick chansen igen. Med tömd skalle och en fräschör som skulle göra Torbjörn Jansson grön av avund hade Stefan fått uppdraget att försöka väcka Nimbus en gång till (vi pratar inte om den sista, som blev allt annat än lyckad). Planen var att bygga psyke under några lopp innan det var dags att köra på riktigt och målet var Jubileumspokalen. Under tre lopp i rad gjorde Sobrilström ALLT för att "bygga psyke", oj vad han byggde. Körde man för bästa möjliga placering?! Mo ha ha. Efter att ha kört fast sig tre gånger i rad så var det dags att skörda. Det blev fem raka segrar där naturligtvis Jubileumspokalen med en mille i första pris kittlade lite extra i Sundins fläskiga plånbok. Ja, det var grejer det. Sedan har vi ju alla dessa stallkörningar och andra krumbukter som kuskarna gör när en storkunds häst plötsligt kommer upp utvändigt. Det här problemet kommer vi aldrig att komma bort från helt men det finns en hel del vi kan göra. En början vore ju att endast tillåta en häst per stall i loppen (med undantag för insatslopp naturligtvis). Sedan borde man på något sätt kunna knyta kuskar närmare sina största uppdragsgivare. Så länge inget görs så får vi vänja oss vid att häståkarna kastar sig på rygg och vinkar fram “rätt häst”.
Med dessa rader har det blivit dags att släcka ner för den här veckan. Liren i Mellon fortsätter att trilla in och det har ju behövts när pållarna sprungit åt fel håll. I helgen är det sista omgången i Mellolkvalen och det är spelmässigt den knepigaste. Precis som tidigare så är bidragen i helgen sämre än på många år. Man blandar skräp med återbruk. Anna Bergendahl är med, igen. Tight läderklänning ger ju lite plus och med högre stövlar så hade jag nog kunnat uppskatta bidraget mer. Låten är (som det alltid blir) sämre än de tidigare försöken hon gjort men motståndet är samtidigt rätt uselt. Det bli spagettiopera med “stiliga” snubbar, allvarlig tjej bakom svart piano. Vi får se totalt okände “Angelino” framföra det signifikativa bidraget “The End”. Lillasyster, bestående av sina håriga storebröder, gör pojkbandspop. Om de inte grejade det förra gången som de var med, då de faktiskt hade en bra melodi, så är det godnatt här. Två bidrag kvar. Medina med sina kebabskägg kör balkan låten “In i dimman”. Det här skulle kunna funka ute i orten och på landets förskolor (ja inte Genus Skolorna med blockflöjter och quornfärs på Södermalm förstås). Svänger en del och känns lagom opretentiöst. Hela Melodifestivalen 2022 avslutas med en brud som naturligtvis varit med tidigare. Fullt ös med Klara! Ja inte hon Klingenström som uppträdde i en klänning från Myrorna för 80 spänn utan Hammarström! Förra gången hon var med var hon klädd i aluminiumfolie och rostfritt, denna gång är det brinnande flammor i röd plåt. Hon delar favoritskapet med Bergendahl och det känns logiskt. Oddsen är dock på tok för låga, en av dem kan faktiskt bomma. Lira istället Medina till andra chansen! Klart överodds på detta spel. Till sist så har det trillat in en klaring till helgens V75a som avgörs Axevalla. I sjätte avdelningen får vi åtta gånger på Love No Pain. Om nu Skoglund inte totalbommar från start så blir detta som att sno pistagenötter från en busschaufför i Ronna. Släng in en ordentlig sudd. Ha nu en bra helg så hörs vi igen nästa fredag. Och du, glöm inte att slänga iväg några handhjärtan mot Ukraina, eller så kräver du att Sverige går med i NATO.
Visste du förresten att Stefan Löfven trodde man skulle handtralla i barnkören.
Så får det bli…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar