Fredagsbrev, arkiv

26 april 2019

Hej Phuket...


Ja, jag vet att det är vår hemma i Svedala men Thailand slår detta ändå. Changen står iskall i kylarna och väntar, uppe på Larb äter man fortfarande thailands bärsta fried rice with crab! Vi har nu anlänt och planerar för fullt inför den resegrupp som efter helgen kommer ner. Hemma i Sverige fortsätter framgångarna för "gul kusk" och när de flesta kring honom är tvungna att försvara framgångarna så blir det en mer tydligt att det tävlas "en bit" utanför reglemente och etik. Om vi fortsätter på ämnet etik. Jag var knappt moppe fyllda när jag knallade upp med hästar till Solvallas klinik och veterinär Gunnar Nilssons tjänster. Sören Nordin hade en fäbless för bränning av hästar. Han hade även bestyckat lärlingarnas skötarskåp med blister av alla de sorter. När det gällde jodblister så var 10 procentaren mest använd. Hästar som Wind Speed, G.R.B. Brave och Spin Flower fick ofta smaka på den behandlingen. 4 procent var till de pållar som var något fräschare. Än idag kan jag framför mig se hur hästarna reagerade när den bruna glasflaskan öppnades och plasthandskarna sattes på. Näsborrarna luktade oroligt och hästen började genast att trampa fram och tillbaka över gången innan borsten började gnuggas över kotan som egentligen behövde vila och en grön hage som kotans ägare kunde njuta dagen i. Irlänskt och franskt blister var ännu värre och dessutom knepigare att applicera. De flesta stall hade sina "blisteransvariga" som gjorde jobbet bäst. Det gällde ju att hitta någon form av balans i vansinnet. Efter behandlingen var det väldigt noga att vatten inte kom i kontakt med det behandlade partiet. Trots "noggrann" behandling så blev resultatet ofta katastrofalt. Hästarna stod med kotleder uppsvällda likt ballonger. De trampade runt i boxarna och åt väldigt dåligt. När inte blistring räckte så blev det istället ett besök upp till Gunnar Nilsson. Jag minns att jag grät när jag gick tillbaka med den första häst jag tagit dit för att brännas! Det var "streckbränning på en böjsena och förberedelserna var noggranna. Det hade tidigare hänt att man  klantat till sig och tvättat benet med sprit (vilket man gjorde vid injektioner) som resulterade i att hela benet tog eld när bränningen påbörjades! Vid bränning tvättades benet med jodopax. Nu var allt förberett. Hästen var hyggligt bedövad och rentvättad och det var dags för "docenten" att plocka fram lödkolven. Det fräste och rök när lödkolven med ett fräsande trycktes mot benet. Hästen kände genast lukten och blev naturligtvis orolig. Oavsett om det var punkt eller streckbränning så gick behandlingen ganska snabbt. Väl tillbaka i stallet så kände jag att det luktade bränt om mina kläder,Dagarna som följde måste ha varit fruktansvärda för hästen. Ingen smärtlindring alls förekom och boxvilan som brukade vara flera dagar tog även mentalt på hästen, naturligtvis. Det här var tidigt 80 tal och jag skäms för att jag inte ifrågasatte mer men som sagt, jag var en snorunge. Idag nästan 30 år senare borde vi ha kommit längre. Den veterinära behandlingen av travhästar på den tiden känns både clownig och ålderdomlig. Det förvånar mig då stort att en veterinär idag 2019 väljer att gå tillbaka till medeltiden i sin jakt att få en gammal sliten krigare stridsduglig igen. Jag hoppas och tror att dagens travtränare och SERIÖSA aktiva behandlar sina hästar bättre än av "vi" gjorde då...

Bold Eagle är nu historia och vi tackar för allt han visat oss under sin fantastiska karriär.

I helgen är det premiär nere på Skrubbs! Där nere gör man precis allt rätt. Det går TÅG från stan ut till ovalen och väl på plats möts man av många nyheter och ett härligt engagemang. Jag önskar Visbytravet en lyckad säsong!

Nu börjar det bli kväll här nere och vi skall ut och äta. Jag önskar alla rosa vänner en härlig helg hemma i Svedala och jag gör det med ett rykande grillspett i form av Catch My Love i femte avdelningen nere på Åby. Vi får 11 gånger Changen som tack. Sawasdee! Vi hörs igen nästa fredag.

Visste du förresten att Annie Lööf endast har körkort för automatväxlad bil.

Så får det bli...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Om mig