Fredagsbrev, arkiv

21 november 2014

Stäng era hjärtan…

Så blev man förbannad och less direkt på fredagen då. När Reinfeldt stod och kraxade på Norrmalmstorg om att vi idioter skulle “öppna våra hjärtan” höll jag på att spy. Fredrik har nu klivit av politiken och skaffat sig nytt fett jobb. Han har flyttat ut från Sagerska palatset och ställt upp sina fula glasskålar på hyllorna i Täbyvillan. Täby som “öppnade sina hjärtan” och tog emot 21 flyktingar. Återkommer till detta men börjar med att tacka våra trevliga resenärer som medverkade på vår travweekend i Berlin! Många wurstar, iskall pilsner, lite Berlinmur och några sköna lir ute på Mariendorf. Nästa år kör vi igen men närmast på programmet står ju vår resa ner till Prix dÁmerique! Det finns fortfarande några platser kvar.

20141116_174856_HDR

Glühwein vid stallfiket på Mariendorf.

Tillbaka till eländet. Idag läser vi om pensionärer som lever bostadslösa. “Oscar” 80 år fick en månad på sig att flytta efter att hans son som stått för kontraktet avlidit. Nu bor “Oscar” på gatan. “Ulla” 81 hamnade på gatan direkt då det visade sig att hon bodde i andra hand. I ett halvår fick Ulla bo i en Volvo! Jag är god vän med en “garantipensionär” som bott på båtar, i husvagn och i bilar! Idag har han ungefär 5 000:- plus ett klent botillägg och bor i ett litet hus i skogen. Efter att hyran är betald så har han c:a 2 000:- att leva på. 9 kilometer till närmaste busshållplats och trasiga knän har gjort att en gammal bil varit ett måste. Han har naturligtvis inte råd att vare sig skatta, försäkra eller besikta bilen och tanka kan han bara göra några gånger efter pensionen.

Det här är svenska människor som varit med de senaste 50-60 åren och knegat på för att på ålderns höst kunna få ha det ok. Samtidigt som vi nu ser att hela systemet för de äldre är på väg att kollapsa så skall Sverige slå krokben på sig själva genom att ta emot flyktingar i hundratusental, varje år! Flyktingar som sedan går till migrationsverket för att demonstrera mot att maten ej är till belåtenhet på deras boenden! Jag blir rasande av det här. Flytta ut i skogen och dela på min gamla väns falukorv som han har i frysen, som skall räcka 14 dagar eller håll käft.

Vill du ha en digital väderstation till kanonpris?

Vrid av flyktingkranrana totalt nu och se för fan till att styra upp våra egna problem först. Enligt PK-media så består ju landets befolkning i princip BARA av “godhjärtade” flyktingkramare. 87 % för att vara exakt. Men då så, då kan ju alla ni lägga in en stöt för flyktingarna så får vi andra ta hand om era föräldrar. En syrian och en tiggare per PK-mupp vore väl inte för mycket begärt?! Öppna era hjärtan, södermalmslägenheter och plånböcker. Ni gör ett fint jobb. Vi andra som lyckats undkomma PK-maffians hjärntvätt tar hand om det andra…

skitsnack

Ja! Ni ÄR 87 % Visa det nu och “krama en flykting”, med plånböckerna vill säga. Låt oss andra få se hur “olika” ni är, unkna hycklare…

Måste gå vidare nu innan jag börjar tvångsheila här på fiket.

halen

Du har säkert läst om den signerade hjälm som i helgen säljs på auktion. Den som vinner auktionen får förutom själva hjälmen även chans att säga vart pengarna skall gå och då det gäller kampen mot Cancer så hoppas jag på att valet faller på Tommy Hannés minnesfond! Vill du lägga bud på hjälmen så kan du göra det här och vill du skänka en liten peng till Tommy Hannés minnesfond så gör du det här!

För någon vecka sedan handlade det bl. a. om illegal vargjakt i “Veckans brott” på SVT. Precis som väntat så verkar den här gruppen mest bestå av snusdreglande banjospelare i flanellskjorta med ett intellekt i nivå med en kubmanet. Här skulle det förgiftas, läggas ut fällor och gärna KÖRA ihjäl vargarna med bilen! Polisen verkade dessutom vara mer än behjälplig med detta kriminella förfarande.

När vi ändå är inne på det här att döda djur. Nu är ju jakten i full gång och haglet viner bland buskar och snår. Hittills så har “proffsen” skadeskjutit tre människor och även skjutit ihjäl en travhäst. Jag har en del funderingar kring detta med “glädjejakt”. Man säger hela tiden att vi “måste” hålla beståndet på en rimlig nivå. Egentligen ett ganska märkligt resonemang. När man frågar “proffsen” om vad som menas med “rimlig nivå” och “bestånd” så talar de om tulpaner och äppelträd, uppätna EU-bidrags skördar och trafikrisker! Ok, det är alltså VI som blir “störda” av djuren, inte själva naturen i sig?! Då kommer nästa undran. Vem känner en tillfredställelse att med ett fingertryck skjuta sönder ett djur så att det dör? Jo, tydligen både kreti och pleti. Lill-Goop, E-Type och Zlatan är visst hängivna denna dödshobby och de är många många fler. Jag känner en socionom som hämtade ut sitt gevär i en lantbutik här på Mälaröarna för att kunna vara med gänget och panga. På dagarna sattes empati, medmänsklighet på hårda prov i jobbet med att hjälpa trasiga ungdomar. När helgen vankades så var det dags att skjuta sönder hjärtat på en älgkalv…

Jag är övertygad om att de flesta som jagar (skjuter ihjäl djur) har fullgott empaticentra och är hyvens människor men jag kan då inte förstå själva tjusningen i det hela. Är det någon form av maktbehov? Är det en sadistisk läggning? Eller är det bara helt enkelt skitkul att skjuta djur? Jag fattar det inte och förväntar mig inte att någon skall kunna ge ett fullgott svar. Oavsett syfte med att vara med och skjuta djur så finns det några problem. För det första så är merparten av dagens jägare rätt odugliga. Skjuter man ihjäl en skidåkare och fäller en travhäst som har ett reflexregntäcke på sig så blir i alla fall jag ganska skeptisk. Här ute på Munsö kommer det nu upp tyskar som super till på kvällen för att nästa dag värma upp med att skjuta ihjäl tama rådjur som i flock står och äter nedanför jakttornen. Sedan bär det av till skogs. Framåt kvällen ligger det jaktbyten utlagda längs ladan hemma. Jag har sett rådjur med avskjutna nosar, vildsvin där enda träffen är på skinkan så att ena bakbenet fattas osv. Vidriga galenskaper naturligtvis, men långt ifrån något unikt.

Ni som nu kommer mejla mig och förklara hur skickliga ni är och hur hur illa ni ser på dessa avarter av jakt så kommer nu min tes om hur jakten skulle kunna bli både proffsig och med minimalt lidande för de oskyldiga djur vars liv ni just bestämt att släcka. Jag har tittat på en del naturprogram och både på Kolmården och reservaten i Afrika så används bedövningspilar. Men kirurgisk precision sätter man en bedövningspil i baken på en skygg gasell. En flyende antilop är inga som helst problem för en SKICKLIG skytt. Här hemma gnäller ju “alla” på att djuren blivit så orädda. Vildsvin i hagarna, rådjur i trädgården och älgar som till och med attackerar människor. Det borde vara en barnlek för en jägare (till och med en packad tysk) att sätta en bedövningspil i rumpan på en älg. Sedan då? Jo, nu kommer det fiffiga. Älgen blir snabbt VÄLDIGT trött och inom bara någon minut så har den lagt sig ner. Nu kan jägaren eller “viltvårdaren” som man helst vill kalla sig utföra sin viltvård, på både ett etiskt och smärtfritt sätt. En bultpistol och vips så är älgen i skogshimmelen. Sedan är det fritt fram, ni kan skära, karva, slita och dra bäst ni vill. Ni kan till och med smaska på färskt älghjärta om ni önskar.

Ok alla “proffsjägare”, låt höra. Ge mig 3 exempel på varför denna metod skulle vara omöjlig att praktisera…

Vi lämnar djurdödande och hoppar raskt över till ett nytt kapitel…

-----------------------------------------------------------------------------------------
Sagan om Sveriges sämsta travhäst, kapitel 9.

mer

Ok, inte ens Sobrilström kunde få fart på Smaggan. Jag kände nu att det började gå lite VÄL tungt. Efter allt jobb och alla turer med denna underbara märr så kändes det nu som att jag kommit till vägs ände. Vid ett av mina många gästspel nere på Gotland så fick jag av Anna-Karin Rundqvist höra att hon letade lämplig licenshäst till sin kille som nu fått för sig att ta licens. Naturligtvis så lånade jag ut Sveriges BÄSTA licenshäst och självklart så fick Jonas Hammarlund sin efterlängtade licens i utsatt tid. Tanken var då att jag skulle ta tillbaka Smaggan men då säsongen närmade sig så hade Jonas ingen lämplig häst att köra sina första lopp med och Smaggan kom åter på tal. Jag kunde ju inte garantera någon segerstinn start på Jonas kuskkarriär men nog skulle Smaggan göra allt rätt för Jonas (efter hennes behag naturligtvis). Det var sommarkväll på Visbytravet och dags för defilering. Ett ekipage stack ut lite extra. En fuxmärr med svansen i vädret och en röddressad SKANSKA-arbetare med “ganska” korta handstroppar i sulkyn. Provstarten såg bra ut men det var ju liksom Smaggan det här så det sa inte så mycket.

Man kom iväg på första startförsöket och Jonas placerade Smaggan stabilt en bit bak i fältet. 900m kvar skruvades tempot upp men Smaggan slug som få hade bestämt sig för att inte gå i den fällan. Luckan fram till de främre hästarna blev större och större. Jonas satt så still i vagnen att Flemming Jensen skulle framstå som Erik Svensson i jämförelse. In i sista sväng händer plötsligt något. Smaggan tar tag i bettet igen och börjar tokspurta! De plockar häst efter häst över upploppet och just denna gång önskade jag att det var på Kalmartravet med sitt långa upplopp och inte som nu, Visbytravet med landets kortaste dito. När mållinjen skars så var Smaragd Rosa och Jonas Hammarlund femma! Det jublades och hejades. Smaggan hade plötsligt DUBBLAT sina insprungna pengar!

Femteplatsen resulterade i ett tvåsidigt reportage i Travronden och aldrig har väl en nybliven amatörkusk från Guteland fått så mycket feedback på sin kuskdebut. Det blev ytterligare två lopp för Smaggan nere på Skrubbs den sommaren men succén med femteplatsen återupprepades aldrig. Efter några lopp senare bestämde sig Jonas för att hänga av sig dressen och avsluta sin korta men stormiga kuskkarriär. För Smaggans del var nu tävlingskarriären över och med 2 550:- insprunget i karriärens 38 starter så blev hon till sist “Sveriges sämsta travhäst”.

Hur tänker då en klok tränare för ett rosa stall när ens favoritmärr faller för åldersstrecket? Betäcka så klart! Nu skulle nya små rosa stjärnor födas och travsporten skulle få mer näring i “breddsportsegmentet”.

Fortsättning följer…

-----------------------------------------------------------------------------------------

Sitter nu på ett regnigt Solvalla och skriver. Har precis bevittnat när Kenneth Haugstad bommade springspår totalt, den här gången med ungefär sex meter. Förra helgen hoppades jag på Joker Stursk men det blev “broöppning” på vägen. Nu i helgen bär det av till brunostarnas befriade land där man anser att c:a 6 000 flyktingar per år är en rimlig nivå. I sista avdelningen tar Nurmos ut Going For Gold Zaz igen! Jag har tjatat om det tidigare och fortsätter oförtrutet. Han bara MÅSTE köra ihjäl den stackars pållen. Efter lång vila så kom han ut och vann direkt. Sedan på det igen. När förra helgens finaler skulle avgöras så såg han redan betydligt sämre ut. Rullig, framhalt och krängande i leksaksvagnen rullade han över i galopp 700m kvar som slagen. Inget nytt under solen således. Vad gör vår käre finne då? Jo han anmäler DIREKT till ett nytt Guldlopp veckan efter! För säkerhets skull med en jättelång resa över till Norge och tillbaka! Jag fattar som sagt ingenting. I samma lopp går Fascination ut och jag vet att hon vinner till 6 gånger kvikklunsjen. Bara att lira. Nej mina rosa vänner, ha det nu gott i vårt deprimerande svinväder så hörs vi igen nästa vecka.

parrenjan15

Visste du att Vänsterfolket sägs ha ett “vithets-privilegium” när de antas ha “strukturell trans-fobi”…

Så får det bli…

1 kommentar:

  1. Obligatoriskt med skottsäker väst under jaktsäsongen, för både tvåbenta och fyrbenta..

    SvaraRadera