Fredagsbrev, arkiv

11 november 2011

Det riktiga travet.

Jag kom i säng vid 2 tiden i morse. Starthäst med rosa nummerbricka betyder Godnattlopp och då loppet gick uppe på Gävletravet så fick kudden således vänta länge den här gången. Jag gillar Gävletravet. På något sätt så slår nostalgins vingslag över banan trots att det nu är “en ny” era som formas på stallbacken.

Vi börjar med eländet. Mellby Tiptop har jag försökt få med i lopp under tre månader utan att lyckas. Nu var tiden inne för ett p21 lopp där han stod 20. Dessa lopp kan ibland vara hur tuffa som helst. Eftersom det är så usla pengar i p21 loppen så körs det oftast bara för att vara 1, 2 eller sämst 3a. De där bakom går med garanti back och får betala för att få stå och tvätta hästar, vagnar och grejer.

Ulf Ohlsson i vagnen borgade för en bra styrning. Jag pratade med Ohlsson före loppet och han minns att han kört hästen tidigare, då i Nurmos träning (samme Nurmos som brukar ha halsinfektioner i vänster bakkota på sina hästar). Då, när Ohlsson körde Tiptop kom han ihåg att han var stressad, spänd och slog ihop. Starten går och Uffe får iväg Tiptop alldeles utmärkt från sitt 4e spår på 20. De lyckas komma ned i fältet ur första sväng för att sedan få en galopp 200m senare, ganska exakt på samma ställe som han galopperade sist Ohlsson körde hästen. Att man inte kan dra ihop Tiptop i loppen står nu, än mer, klart. Tiptop ställde sig och satt ni sten sist, igen. 1 200m kvar krokade man ihop framför och Tiptop blev grovt störd men höll sig i trav. Genom sista sväng gick han helt ok men tappade väl lite motivation sista 100m. Vi fick ett litet socialbidrag som belöning (täcker dieseln Munsö-Uppsala t/r, resten var en förlustaffär). Så här kan det gå ibland och det är bara att komma igen.

Det kan vara nattsvart för andra med. Stall Fredrik B/Henrik Larsson lastade upp 4 hästar till Gävle och det blev brak gungor på samtliga och noll kronor inkört. Det var faktiskt lite synd om bröderna denna kväll. Jag brukar ju gnälla då jag ofta ser Reven dÁmour komma ut i loppen och se ordentligt knackig ut. Om man kommer i mål som sista häst, hoppande på tre ben och får startförbud så har i alla fall jag svårt att förstå hur man direkt efter det tar ut hästen i Guldlopp två veckor efter varandra. Hur som helst, i går kväll var Caballion (samma ägare) ute som kvällens största favorit och V5-ankare. Det blev, som sagt, galopp och en jumboplats vilket resulterade i ett samtal med måldomaren ang. hästens form och status. Det mumlades och morrades bland spelarna men här tycker jag man kan försvara grabbarna lite. Caballion hade spår 8 bakom bilen i ett sprinterlopp. Första 500m hänger Fredrik i tredje med Caballion och klockan stannar på 1, 08, 5 första 500m! Larsson väljer då (klokt) att backa ner som sista häst. När Fredrik B sedan gissar på att tempot skall bedarra så kliver man iväg igen 900m kvar. Då visar det sig att första varvet går på 1, 10, 3. Genom sista sväng börjar Caballion hänga lite mer på högertömmen och det såg ut som han slog sig på framknäna. Galoppen kom när de svängde in på upploppet. Snacka om att “hamna snett på det”. I morgon skall Reven ut igen och det skall bli intressant att se vilken hälsostatus han har då. Vad Caballion beträffar så tror jag säkert att han har mycket att hämta trots att han inte räcker i ett snabblopp på Gävletravet. Jag är INTE ironisk utan menar bara att hästen naturligtvis skall ut på längre distanser…

Så var det “nostalgin” på Gävletravet. Jag tävlade ganska flitigt uppe på Gävletravet under 80talet då jag under en tid hade gården uppe i Sala. Det var andra hästar då och det var definitivt andra tränare och kuskar då (jo då, jag vet att det fortfarande finns ett gäng kvar från den tiden). Under 80 och början av 90talet var det alltid mer än 1 000 personer på travet men i går går kväll stannade siffran garanterat på under en tredjedel. När jag var inne på läktaren för att ta en hamburgare så kändes det i alla fall för en stund som jag var tillbaka på “den gamla goda tiden”. Samma gamla gubbar, kepsar och V5-spik diskussioner, samma skräniga högtalare och precis som på den gamla goda tiden så var Erik Svensson ombytt och i spelluckan 12 minuter efter att han passerat mållinjen som tvåa i 2åringsloppet. Gamla goda tiden som sagt. När jag sedan kliver ut på platserna för att titta på provstarterna så är jag tillbaka till nutid. Hästarna springer snabbare och rakare, handstropparna har blivit längre och kuskarnas fötter sitter inte längre i fotstegen. När jag står där, denna novemberkväll, och tittar ut över banan så tänker jag på Inbo Speed! Det var stunder det. När jag en timme senare ser Conrads Epilog vända upp i en segerdefilering efter seger på 1, 11, 3 så kan jag tänka mig att Inbo Speed kliar sig i huvudet med sina Päronaluminium…

För er som vill avnjuta lite Gävlenostalgi så kan jag rekommendera nedanstående video. Vi går tillbaka sisådär 22 år och kan se hur stallchefen levererar en stenklar dagens dubbelvinnare i form av Coritz Harold (en typ av häst som långstropparna ALDRIG skulle kunna köra felfritt med idag)

Stallchefen knäpper en pinne.

Över till annat. Du kanske kommer  ihåg min idé om att all körprovision skulle gå till den kusk som är först i mål av ett stalls hästar om de startar i samma lopp. De flesta tyckte att det var en kanonidé men en del hade sina ifrågasättanden. En staketkusk antydde att Jörgen Sjunnesson skulle vara jätte besviken efter Derbyt med Marshland då han som tvåa efter det loppet bara skulle fått 200:- i uppsittningsavgift för “besväret”. För några veckor sedan hade det ju sett annorlunda ut. När Sjunnesson skrällde med Yellow Eden så skulle det då trillat in procent på både Eden som vann och Maharajah som var 4a. En kanonide, som sagt.

Vi fortsätter på samma spår. Min favvo, Micke Nybrink säger vad han tycker, ju argare han är desto bättre är det. I min värld har har oftast rätt. Fast ibland sitter han på cykeln, som i onsdagskväll. Nybrink spikar Iceland mot Maharajah och motiverar med att “-Maharajah har inte gjort ett bra lopp sedan han var i Frankrike senast”. Om han då menar att Maharajah var “dålig” uppe på Östersund när han enkelt skrynklat ihop ledande Iceland från dödens innan han trampade sig och galopperade 50m kvar så skall Micke nu veta att Maharajah antagligen inte är “så mycket” bättre idag än då, bara några längder. Utan missöden på vägen så kommer vi åter få se vem som är det svenska hoppet när vi vänder blickarna mot Paris i januari…

För de som tror att dagens datum, 11/11-11 är ett lyckodatum kan jag bara säga, det är det INTE! Det är ett skitdatum. Ett riktigt lyckodatum var däremot 8/8-88. Det var förresten den dagen som min son Ludde föddes. Det var en tidig augustimorgon på Västerås sjukhus. På vägen dit från Sala lade bilen av. En “något” irriterad blivande mamma liggande med värkar i passagerarsätet samtidigt som undertecknad “reparerar” tändstift med aluminiumfolie gjorde denna natt och morgon både minnesvärd och spännande. Tilläggas skall att jag körde fel tre gånger innan jag fick stanna på en nattöppen bensinmack i Västerås för att få en korrekt vägbeskrivning. Men det här är en annan historia. Kom bara ihåg, dagens datum är ett skitdatum…

Vill du ha 2 gratis skraplotter? Klicka här!

Nu skall jag lämna er åt ert öde för den här gången. Ni skall få en skön vinnare till Solvallas V75a och jag hade ju kunnat säga Maharajah för att göra det enkelt. Eller kanske I Saw You som efter den snöpliga andraplatsen på Romme till nästan 50 gånger följde upp med ett voltstartslopp med sju omstarter på en 13 tid men ni skall få något helt annat. Jag fick i veckan ett telefonsamtal från en stabil källa och den informationen gjorde Annicka i sista avdelningen till en absolut stenklar vinnare! Varsågoda. När jag sent igår kväll rullade ut från stallbacken på Gävletravet passerade jag Läkerol Arena. Där var man i full gång med förberedelserna inför kvällens Fredagsfinal av Idol. För er som lirar på Idol så kan jag hjälpa er lite. Ikväll står det mellan André och Amanda P. Den som till slut får åka hem denna gång är André!

Så får det bli…

1 kommentar:

  1. Om inte Caballion var halt i torsdags, då vet inte jag.. Någonting händer ca 900 kvar och därefter travade han uruselt. Att förklaringen skulle vara "trött", redan efter 1200 meter i 12-tempo(han låg sist, ledaren på 10,5)köper jag inte!Och du skriver själv att hästen lever på styrkan?!! Lite motsägelsefullt där va?? Svagt av bröderna Larsson att inte ha enbättre förklaring..

    SvaraRadera