Nu skakar det ordentligt. PK-muppar, vänsterstörda, godhetsnarkomaner och övrigt ängsligt folk skriker i falsett. Den galna mannen i röd keps är nu igång, precis som han lovade sina väljare. Här hemma i Svedala hörde jag nyligen lådvinskonnässören och tillika tidigare utrikesminister Ann Linde förfasas över just detta, att Trump gör det han sa att han skulle, citat: “-det värsta är att Trump nu verkar göra sak av det han sa innan valet”, slut citat. Tänk nu efter lite, vad är det hon menar? Den största faran för demokratin är alltså en politiker som GÖR det han lovat sina väljare?! Vi är alltså förvisade till politiker som vänder kappor efter vinden likt en blottare med tourettes. Det är de som står upp för sin politik och löften som är de “farliga”...
Tillbaka till Trump. Han kallar Volodymyr Zelenskyj för “diktator”, skyller kriget på Ukraina och har samtidigt mage att tala med Putin utan att “Europa” får vara med vid bordet. Klart att de globalistiska staketkuskarna går i taket när Papa Trump dunkat igång sin Caterpillar och nu lagt in växeln.
Men vi kanske skall stanna upp en smula och bena isär det här lite. Att Donald Trump kallar Zelenskyj för “diktator” tillhör naturligtvis pokerspelet. På samma sätt som Bert Karlsson och Ian Wachtmeister åkte runt med ölbackar på lastbilsflak för att förtydliga Sveriges vanvettiga migrationspolitik och dess enorma kostnader. Det var ett “spel” för att röra om, även om det som Nydemokraterna saluförde, i och för sig, var korrekt. Trump är ingen politiker, han är en spelare och affärsman. Det är precis den typ av människor som borde ta över styret i de flesta västländer där det idag mest sitter gratissnittare och broilerpolitiker med skev verklighetsuppfattning och begränsad yrkeslivserfarenhet. Tillspetsade “oneliners” och överdrivna “hot” är, både typiska och vinstgivande, tillvägagångssätt för personer med pondus som skall in i förhandling. Det är därför Stockholmsliberalen Jan Jönsson aldrig någonsin kan kännas trovärdig när han kraxar om att han skall “-knäcka gängen”. Det krävs lite mer för att lyckas och då hamnar vi hos Trump igen.
Ända sedan den dag som de ryska pissråttorna startade kriget mot Ukraina så har både Ukraina och Europa ropat mot USA för att få stöd och uppbackning. Åren har gått, Biden har suttit vid rodret i Väst och kriget har fortlöpt. USA har inte fått slut på något krig. Ukraina har inte heller haft en chans och Europas veka och ängsliga uppbackning har inte hjälpt till närmelsevis. Donald Trump har knappt hunnit riva ut rullstolsramperna och halkskydden ur Vita huset och redan så har det börja hända saker. Att han nu ordnat samtal med ryssarna är det första steget och jag tycker att både “Europa” och Ukraina snällt ska ta rygg och lyssna på chefen. För man kan tycka vad man vill, man kan måla upp vilka förvridna lögner som helst kring Trumpadministrationen, men faktum kvarstår. Det råder nu vapenvila i Gaza och den här veckan skrevs de första avtalen som snart kommer leda till fred i Ukraina. Trump gör jobbet och på köpet får vi en vice President som åker till München och kastar sanningen kring Europas havererade migrationspolitik och den inskränkta yttrandefriheten i ansiktet på de teatergråtande globalisterna som ängsligt flackar med blicken. Mums filibabba!
Över till trav. Per Linderoth gör bokslut och kliver in som dräng hos Goop. Per är trots allt en av de större profilerna inom vår sport, norr om Gävle, och det här känns lite trist. Jag har inga som helst problem med hur Per tänker. Han har gnetat på under många år och kommer naturligtvis inte kunna utveckla sin verksamhet ytterligare, så varför inte en nystart? Han kommer så klart bli en tillgång för Björn och man kan nog förvänta sig lite bättre snurr på materialet ute på Lökene framöver. Om vi skall vara ärliga så känns det väl ändå lite som att Goopens tävlingsverksamhet på hemmaplan går lite på tomgång under vinterperioden då Frankrike tar både tid och fokus. Allt väl således? Nja, det som är det trista i kråksången är det faktum att detta är ett ytterligare bevis på att svensk travsport mår dåligt. När även “de större” aktörerna slår igen stalldörrarna så är det illa. Travets breddsport har ju under massor av år vanskötts å det grövsta och när även “mellanskiktet” börjar svikta så är det illa. Jag vill ju inte vara bitter, men det ser mörkt ut för svensk travsport. Tappar vi ytterligare 15-20 % småtränare och amatörer samtidigt som fabriksstallen sväller ännu mer så kommer det att gå fort, rätt som det är…
Näe, nu får vi pigga upp oss lite innan jag lämnar er för den här veckan. Det får bli några tips som kan förgylla din tillvaro och, kanske även plånbok. Först vill jag puffa lite för höstens travweekend i Berlin! Där blir det både breddsport och toppsport törs jag lova Det är Breeders Crown Finaler på Mariendorf och vi får en helg full av tysk skummande pilsner, härliga currywurstar och en trevlig gemenskap i ett glatt gäng! Hoppas vi ses där och då.
Mellofesten rullar vidare och det fortsätter i samma spår. En fantastisk produktion med kalasbra programledare bestyckade med manus från Edward af Sillén samsas med riktigt usla låtar. Mina tips sitter dock säkert vecka efter vecka. Annika Wickihalder gick direkt till final, precis som jag sa. Men jag trodde inte att Doggystyle skulle behöva gå omvägen via kval till finalen, men så blev det. Den där sliskiga snubben av skinn och ben som lajvade “popstjärna” lämnar mig kall, fullständigt iskall. Nu är vi inne i vecka fyra och det är här Måns Zelmerlöw kliver ut. Här har vi vinnaren i årets Mello, enligt expertisen vill säga. Jag vill här vifta ordentligt med ett varningens finger. För det första så är den här fjärde omgången betydligt tuffare än de tidigare. För det andra så är Måns låt inget vidare alls. Hans nummer blir en blek kopia av det fenomenala bidraget han sopade hem hela Tjottaballongen med för tio år sedan. Han är naturligtvis megalampa i helgen att gå direkt till final, och det gör han så klart men! KAJ som badar bastu ville jag först sopa undan som trams, (vilket det, i och för sig, är) men det svänger! Vi har hört EPA-dunk och vi har redan Hooja, men det här blir mer som Leif & Billy i kostym, och det är ju klass! I övrigt så får vi country igen, denna gång med Tennessee Tears som dock hade ett bättre bidrag förra gången de var med. Andreas Lundstedt har en ganska bra låt och burkabruden Amena (som var med i Idol för några år sedan) har en riktigt bra låt. Tyvärr så har hon sjungit falskt under repetitionerna och sedan har jag alltid haft svårt för trygga tjejer i Sverige som manifesterar förtryck och elände för kvinnor i välden. Helst hade jag velat se Amena i “Masked Singer” på TV4. “-AV MED BURKAN, AV MED BURKAN!”. Men åter till spelet. Dunka in på KAJ till final, nästan två gånger pengarna för detta kassaskåpssäkra spel. På ovalen i Sundsvall denna helg är det klart på Apomorfin i sista avdelningen. Sobrilström får ju inte segerdefilera lika ofta längre men här blir det en behaglig åktur till 9 gånger groggen. Skål.
Med de här orden så tackar jag för den här veckan. Väl mött nästa fredag och se nu till att ha en fin helg.
Visste du förresten att undertecknad har småhånglat på Raymond Ströms vardagsrumsgolv.
Så får det bli…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar