Hur hamnade vi här?! Vi börjar med lite perspektiv. Tio personer med utländskt ursprung (min fria spekulation) blir ihjälskjutna på en KOMVUX-skola i Örebro och hela landet (med rätta) lamslås. Det har nu gått några dagar och vi har matats med fakta, skvaller, nonsens, spekulationsbattles och allt däremellan. När vi i slutet av detta år gör bokslut så kommer dessa tio döda bara vara en liten del av alla skjutna med utländskt ursprung. Gängskjutningarna blir, nu för tiden, bara notiser som snabbt ögnas igenom. Ett liv är liksom ett liv, oavsett om det kommer i “klump” eller utspritt. Nu kan man väl, i och för sig, tänka att det är viss skillnad när oskyldiga människor drabbas mot att aktivt kriminella blir skjutna. Oavsett vad, så är det fruktansvärt, vårt land ÄR verkligen i förfall. Som vanligt så ligger stor skuld hos styrande politiker och nickedockande godhetsnarkomaner i samhället som lydigt tittar på. Gängskjutningarna beror till 100 % på den sinnessjuka migrationspolitik som Palme startade upp. Vad stollen i Örebro beträffar så ligger 48 % av orsaken, även där, i en rubbad migrationspolitik där Henrik Schyffert, Malena Ernman, Jan Guillou, Jonas Gardell och de andra “goda” varit med och byggt upp ett motiv som är starkt nog för att få en psykiskt störd person att begå en masskjutning. Övriga femtiotvå procent i “orsaksbilden” är fördelat enligt följande. 33 % ligger på det faktum att Sverige tidigare bestämde sig för att lägga ner psykvården i sin traditionella form. Idag är Beckomberga ett litet “pittoreskt” bostadsområde där lyxiga barnvagnar delar utrymme med miljöbilar och annat “mysigt”. Långbro sjukhus är historia och idag förknippas Rålambshov med fotbollsfester och skateboardåkande ungdomar. Man bestämde att de psykiskt sjuka skulle ta till sig vården “på egen hand”, lite som när Magdalena Andersson erbjöd slöddret i orten några veckors vapenamnesti i förhoppning om att gängskjutarna skulle stå i kö för att få lämna tillbaka vapnen. Vi har alltså sedan lång tid en havererad psykiatri där människor lämnas därhän. De sista procenten, närmare bestämt 19, lägger vi på vårt störda samhällsklimat där de som är “inne”, och inte längre kan säga “i”, önskar sig en framtid som “influenser” eller “jobba med media” och där utseende, bekräftelse och någon form av gemenskap är en total förutsättning för ett “lyckat” och “lyckligt” liv. De som inte passar in är körda direkt! Det blir då till att låsa in sig vid datorn och konsumera livet på egen hand, helt utan chans till att komma in. Även på min tid hade vi kufar och andra “eljest” betingade klasskamrater (i vissas ögon var säkert jag en av dem) men de hade i alla fall en hygglig chans att ta sig in och finna en egen väg till gemenskap och ett sammanhang. Idag är detta totalt omöjligt, nu gäller bara snabb bekräftelse och ytliga ideal, något som en “annorlunda” och udda person från Örebro aldrig lyckades “ta sig in” via.
Summering. Strax innan personen från Örebro gick banans så kunde han på sin dator läsa om hur en människa som ifrågasatte islam avrättades av imbecilla islamister. Personen från Örebro har naturligtvis under lång tid tagit del av våra politikers och “de godas” förehavanden där all form av ifrågasättande av vår migrationspolitik förkastas och bespottas. Det finns inget som gör mig så arg och frustrerad som just hanteringen av migrationspolitiken i allmänhet och hatandet mot de som ifrågasätter den samma i synnerhet. Jag, som tycker mig vara i “hyggligt” psykisk balans, nöjer mig med att, som en försoffad rättshaverist, knappa ner “arga ord” och “påhopp” på de sociala plattformar som erbjuds. Jag har även en fäbless för att starta diskussioner kring släktmiddagar och gärna slänga ut mina tankar och funderingar lite FÖR högt och tydligt kanske. Personen i Örebro gick längre, betydligt längre. Visst, han hade kanske även kunnat meja ner fastlimmade muppar från Våtmarkskollektivet, bibliotekarier som arrangerar dragqueensbonanza eller liknande, men jag är tveksam. Näe, ett av vårt lands största misslyckanden gjorde att personen i Örebro fick kortslutning.
Till sist. Jag försvarar naturligtvis inte på något sätt det som inträffat och jag är fullt medveten om att den där personen från Örebro var en tickande bomb. Men jag står fast vid att vårt lands misslyckade migrationspolitik ligger till grund för massor av elände, och vi har bara sett början är jag rädd…
Vi lämnar mörkret och tittar in i vår egen ankdamm. En skrivelse undertecknad av ett gäng aktiva inom vår älskade travsport är just nu aktuell. Det fokuseras på vilka som egentligen skall sitta och styra sporten. Skall det vara slipsnissar och rufflare (läs Stefan Lundborg) eller ska vi ha travälskande visionärer med fötterna fast förankrade i halmen? Det här är naturligtvis behjärtansvärt men jag blir ändå tvungen att rynka lite lätt på näsan. För det första så kommer INGEN av de som skrivit under brevet stå bakom en ordentlig satsning på travets BREDDSPORT. Sänka prispengarna i diverse storlopp och lägga till flera matlappar i de vanliga loppen till exempel? Näe, så vill de naturligtvis inte ha det. De skriver även följande: “- vi som undertecknat denna artikel representerar travsporten över hela fältet”. Jo hejsan! De “fattigaste” av tränarna som skrivit under är typ Markus B Svedberg med dryga sju mille in till stallet förra året samt Maria Törnqvist som till stallet nästan hade tio miljoner in. Och bland uppfödarna är väl Hasse Backe den mest “lågavlönade” som efter försäljningen av delägde Greenshoe för 140 miljoner riksdaler ändå ligger snäppet över de flesta. Näe, de representerar INTE “hela fältet”. Och så länge breddsporten hamnar i skuggan så spelar det ingen som helst roll vilka som sitter på stolarna i Silvergrisen, sporten kommer döden dö, oavsett…
Den här veckan var det tänkt att jag skulle gå igenom helgens Mellobidrag men eftersom även veckans gäng är lika klent som förra så, står jag över. John Lundvik och Maja till final förra helgen satt i och för sig klockrent så ett tips kan du ju i alla fall få. Klara Hammarström och Kaliffa till final. Ha nu en fin helg så hörs vi igen nästa fredag. Sist av allt en karamell till Solvallas tävlingar som avgörs på ett ganska uselt underlag, tror jag. Sjätte avdelningen till Mika Forss bakom Lake's Diana. 11 gånger smeten.
Visste du förresten att undertecknad har blivit skjutsad av Gnagarna Kenta Nilsson, Mats Hessel och Pelle Lindbergh när det begav sig. Två av dem hade varsin gul Renault 14 och en körde en vit Lincoln Continental med reservdäck på bakluckan.
Så får det bli…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar