Fredagsbrev, arkiv

01 september 2023

Själv är bäste dräng...

 


OK, det stundar Derbyhelg och det blir aldrig som man tänkt sig. Min spåkula föll med ett kras i stengolvet här hemma efter förra veckans Fredagsbrev, och tur var väl det. För det visade sig att jag var helsnett ute. Både Roger Malmqvist och Jörgen Sjunnesson får under söndagen sitta i fikarummet med sina tjänster outnyttjade vilket är att kasta pärlor till svin, gå över ån efter vatten och inte se skogen för alla träd, på en och samma gång. Det blir Adrian själv som svingar sig upp bakom Barack Face på söndag eftermiddag. Först tänkte jag att man ute på Vomb tjurade till ordentligt efter min senaste spådom men inte alls. Husfar hörde av sig i veckan i ett annat ärende och verkade stålande nöjd och glad. Man är alltså helt tillfreds med Adrian i vagnen på söndag och då är det kanske lika bra att retirera och istället ta rygg på den Kolgjinska klanen. Det känns mer och mer som att vi har årets Derbyvinnare utselad från stallet närmast stallbacksutfarten! Således bara att lasta in och hålla tummarna. Jag säger stort lycka till...

Derbyhelgen är något alldeles extra och som traditionen bjuder så kommer här min oförglömliga helg då min skrothandlar-farsa luggade Bo W Takter på hästen som skulle bli min pension...

______________________________

Året var 1983 och jag jobbade hos Uffe Nordin där jag hade pappas och min pålle, Bussig Pärup. Det var dags för Derbyauktion nere på Jägersro och när jag bläddrar i katalogen ser jag till min stora glädje att Doris Gunnarsson, Höör skall sälja Bussigs halvsyster “Epona Pärup”. Jag blev i eld och lågor och lade in en massiv kampanj på farsan som redan hade knepigt att finna förtjänsten i storebror Bussig. I Uffes stall jobbade även Mia “Tummen” Wahlberg och hon hade, precis som Åke Lindblom varit över i mattpiskarlandet och jobbat. Eponas pappa var, Count´s Pride. En helt ny hingst som kommit till Lassagården. Nu var det så fiffigt att Tummen sett hästen live i USA så hon kunde verkligen rekommendera honom som hingst. Sagt och gjort. Pappa bokade en resa till Kanarieöarna i samband med vår tågresa ner till Malmö. Min tjej Annette (japp, Annette Jansson från Solvallas sekretariat) och jag låg i sovkupén och lyssnade på farsans näsfanfarer som skulle få Nils Landgren så avundsjuk så han hade knäckt sin trombon över knäna. Väl framme i Malmö så kastade farsan in sin väska och tennisracket i en box på stationen och det bar iväg med taxi ut till Jägersro. Det var dags för en stor 2 årings auktion ute på Jägersro och ridhusläktaren var full med folk. Pappa hade redan hunnit med några bira och satt bra uppe på läktaren medan jag och Annette var nere vid boxarna och tittade på den fina 2 åring som var själva objektet. Vad vi inte visste var att denna flicka var identisk med den häst som Göran Edlund, bara några dagar tidigare hade lastat ner från Solvalla till auktionen på Jägersro.

Count´s Pride var ju ny och oprövad som hingst i Sverige och jag hade sagt till pappa att vi skulle hänga med till 20 000:- men inte längre. De startade på 17 000:- och det tog bara några rop innan vår limit var nådd. Jag gick besviken upp till pappa på läktaren och sa att det bara var att glömma affären och han höll med. Med hängande huvud gick jag ner till volten där man gick runt med den vackra Epona Pärup samtidigt som buden bara höjdes. Till slut var det två kvar som bjöd och den ena var Bo W Takter. Klart att den där trollkarlen ska få henne med, tänkte jag uppgivet. Det bjöds “-tjugofem” och Takter kontrade med “-tjugosex”. Direkt hördes “-tjugosju” uppe från läktaren och Bosse avvaktade lite innan “-tjugoåtta” blev bjudet. Så där höll det på tills Takter ropat “-trettiofem”. Man hörde “-första, andra och……. trettioåtta”!

Epona Pärup gick iväg för 38 000:- men det blev INTE Bo W Takter som köpare. Jag gick upp till läktaren där farsan satt med en ny öl. “-Hon blev i alla fall på tok för dyr så det är inget att deppa för”. Farsan nickade förstående och svarade, “-ja, vi hade ju satt 20 000:- som max så det var inte mycket att göra”. Det blev tyst en kort stund sedan säger pappa, “-men jag vet vem som köpte hästen” . “-Vem då?” undrade jag. “-Jag måste ta en taxi till stationen och hämta väskan och tennisracket, jag skall vara på Kastrup om en timme, du och Annette får ordna med en transport hem för vår nya häst”.

Farsan hade alltså bestämt sig för att Epona skulle komma med hem till sin storebror och hade Bo W Takter inte en chans! Du kan nog ana hur stolt och glad Stall Rosas unga tränare var när vi beställde transport upp till Solvalla av Sören Persén. Väl uppe på Solvalla så ville Uffe Nordin gärna provköra vårt nyförvärv. Ulf hade ju en förkärlek för Lassagårdens hingstar (vem har väl glömt när Uffe hade med sig Langemar ut till Lassagården och kom tillbaka med hela årskullen efter “Fashion Blaze”. Uffe var faktiskt mycket imponerad av Epona Pärup och det verkade som att vi nu hittat en blivande stjärna.

Året efter flyttade Uffe Nordin till Frankrike och jag hamnade ute på Drottningholm med Stall Rosas två springare. Epona Pärup hade blivit en riktig kanon om inte hennes högra framknä satt stopp. Jag tog min licens med henne och körde även mina första lopp med Epona. Tyvärr så blev det bara ett fåtal starter innan hennes framknä gjorde att vi fick lägga ner hennes tävlingskarriär. I aveln lämnade Epona några "riktigt fina hästar" varav Tarzan köpte den första.

Count´s Pride blev sedan en av Sveriges bästa avelshingstar genom tiderna och redan i hans andra kull här hemma fanns en Derbyvinnare i form av, Jet Ribb! 2 dagar efter att vi ropat hem Epona Pärup så står Bo W Takter i vinnarcirkeln nere på ett regnigt Jägersro efter att ha vunnit Svenskt Travderby med Micko Fripé…

______________________________

Härliga gamla minnen, och på söndag skapas nya. Lämnar travet och skummar lite kring det smutsiga faktum att Nobelstiftelsen nu, till slut, bjuder in Jimmie Åkesson till Nobelfesten. Det är så vedervärdigt och vämjeligt att man vill kräkas. Naturligtvis tackar Åkesson nej. Nobel-Klegget får frottera sig med diverse diktatorer och ambassadörer från skurkstaterna istället. Passar perfekt för Magdalena Andersson och Märta Stenevi att gnugga sig emot.

Inom skolan och vården faller krokodiltårarna tungt nu. Skall dessa stackars arbetare behöva informera och rapportera om de ser människor som befinner sig olagligt i landet?! Hua, stackars människor. Vilket fruktansvärt "angiveri". Det är kanske med liknande förevändningar som vi har så pass många pedofiler anställda inom barn och skolområden? Ner med den "goda" skallen i sanden bara. blunda, vänd huvudet åt andra hållet och vinka vidare...

Tänkte avluta veckans Fredagsbrev med att tipsa om kommande Breeders Crown Weekend i Berlin! Det här brukar bli en riktigt trevlig helg med bra travsport, god mat, kall skummande pilsner och trevligt umgänge. Det brukar även dyka upp en del spännande kuskar den helgen på Mariendorf. Jörgen Sjunnesson brukar lämna klart på några pållar när han är nere och en och annan legendar svingar sig allt som oftast upp i vagnen denna helg. Förra året hade vi Gocciadoro och Jorma på plats. Ultralegenden Heinz Wewering och Jos Verbeeck på det! Ruggig laguppställning. Det blir spännande att se vilka som kommer ner till Mariendorf i år under Bredders Crown helgen. Vill du hänga med på en weekend du garanterat kommer uppskatta så kan du läsa mer och göra en bokningsförfrågan här. Hoppas vi ses.
Ha nu en härlig helg så hörs vi igen nästa fredag då Fredagsbrevet levereras bland cajunkräftor och trumpeter i New Orleans. Allra sist en bergvinnare till lördagens Spettekakaomgång. I sjätte avdelningen skojar Peter Untersteiner bort dem med Garden Leave. Vi får 4 gånger kebabsåsen att lasta över på Adrian under söndagen. 

Visste du att förresten att Stefan Löfven faktiskt HAR stoppat köttbullar i näsan.

Så får det bli...


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Om mig