Fredagsbrev, arkiv

21 april 2023

Krokodiltårar biter...



Tant Grön har lämnat reservatets gröna ängar och sitter nu lugnt och tittar ut över de evigt, om möjligt ÄNNU, grönare ängarna i evigheten. Jag har ju raljerat en del kring det gröna reservatet genom åren men har samtidigt alltid uppskattat Margaretas uppriktiga kärlek till hästarna. Som arbetsgivare har hon, vitt omtalat, varit ett stort föredöme inom travsporten. Många är de som har haft, och fortfarande har, en lång och trogen tjänst ute på Menhammar. Min lite mer kritiska syn på Menhammar bottnar egentligen i händelser under 80 talet när man som liten amatörtränare på Solvalla allt som oftast behandlades väldigt illa. Där och då kunde man känna “en viss” okänslighet hos Margareta och de stora aktörerna på huvudstadsbanan. Å andra sidan har jag för mig att Margareta var en av de som satte stopp för vansinnesprojektet att flytta Solvalla 400 meter till en åker, rakt under Bromma flygplats inflygningsbana. Det projektet leddes bland annat av gangstern Stefan Lundborg, mannen som tömde Solvallas kassa och stack vidare till huvudkonkurrenten UNIBET. Där har många Margareta att tacka. 

För mig som boende ute på Mälaröarna med Menhammars hästar i hagen femtio meter från mitt köksfönster har jag naturligtvis fått uppleva Menhammar på nära håll genom åren. De har haft en enorm makt i kommunen och hur bygget av “viltstängsel” runt reservatet och de nedgrävda tunnlarna mellan Menhammar och träningsbacken egentligen förhandlades fram kräver en egen avhandling kan jag lova. De senaste åren har de satsat stenhårt på byggen och inköp av mark samt gårdar. Det här är ju både på gott och ont. Ett annat exempel på inflytandet de har, och har haft, är ju den gången när en "högt uppsatt" person inom reservatet tappade ett laddat gevär vid ICA-Nyckelby. När vapnet senare hittades och det hela uppdagades så kunde man kanske förvänta sig ett herrans liv men icke. Här blev det tyst, så tyst. Genom åren så har ju Margareta haft den “fula ovanan” att spara och avla på hästar som hon tycker om, precis som en hästälskande hobbyuppfödare gärna gör. Jag vet att det gnisslats en del kring detta och är det något som vi kan vara ganska säkra på är att Menhammar nu kommer att möblera om en hel del i verksamheten. Jag skulle kunna tänka mig att det sker en halvering av stobeståndet de närmaste fem åren. Det kommer rationaliseras och förnyas, var så säker. Hur som helst, nu har Margareta lugn och ro och vi är många aktiva travnördar som har henne att tacka för mycket…

Från den gröna plånboken till Olgas kassalåda. Daniel Redén trampar fram på en slak lina, minst sagt. Hurrarop på ena sidan av linan och kritikerna på den andra. Tränaren som under flera år startat en nervsnittad häst i den högsta eliten säger sig samtidigt vara djurskyddets yttersta väktare. Det är inte första gången som Redén anmält hästar som sedan inte klarar av de banor de tänkt tävla på. Nyligen grät han ut i media då han strök sina hästar och, hör och häpna, fick automatiskt startförbud på dem! Det här är naturligtvis en solklar regel som alla aktiva får acceptera, men inte Daniel. Några snabba samtal till Silvergrisen så var dessa startförbud bortplockade! Så här ser det ut i svensk travsport, helt olika spelregler beroende på hur mycket du kan skicka under bordet. Nu vet jag att det kommer hagla hatmejl för att jag ifrågasätter denna händelse. “-Du är ju slut i huvudet, heder till Redén som sätter hästarnas hälsa  första hand”. “-Klart han inte skall starta på en bana som är så hård, du fattar ju ingenting”, osv. Med detta resonemang så kan man alltså mellan raderna läsa att de tränare som faktiskt tävlade, och även vann, under aktuell tävlingsdag på Sundbyholm inte bryr sig om sina hästar? Det resonemanget känns inte så värst fräscht. Men visst, Daniel Redén är således mycket rädd om sina hästar och vill absolut inte starta på för hårda banunderlag. I och med detta så kan vi ju då konstatera att vi inte kommer få se någon enda häst från Stall Zet i årets Elitlopp! För är det NÅGON bana som är stenhård så är det ju Solvallas oval den söndagseftermiddagen i maj när de åtta samlas bakom vingen till Elitloppets final. Så visst, snyggt att du bryr dig om dina hästar så mycket. Och med tanke på hur Hail Mary såg ut i comebacken trots seger nyligen så är det nog klokast att du står över sista helgen i maj. Skulle det vara så att du räknat in en sudd under helgen som hade behövts till verksamheten så kan du ju alltid slå en signal till “Olga” och be henne fylla på lädret…

Med dessa rader så tänkte jag lämna mina härliga vänner för den här gången. Ikväll blir det antingen krabba eller grillad fisk, till det en eller två iskalla LEO. V75 nere på Jägersro och det har tänts en megalampa i det tyska lägret. I andra avdelningen förväntas felfri avgång med Leroy Boko (uppfödd här ute på öarna) och då är det ju slut direkt. 5 gånger bananpannkakan kastar de efter oss. Danke! Må nu fint så hörs vi igen nästa fredag, även då från ett soligt och härligt Phuket.

Visste du förresten att Stefan Löfven en gång efter en fyllefest lånade Åsa Jinders nyckelharpa för att försöka komma in på Sagerska palatset.

Så får det bli…

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Om mig