Fredagsbrev, arkiv

19 november 2021

Nu och då...

När nutid och framtid möts. Jag har precis kommit hem efter en trevlig tur ner till gotland. Som vanligt så mötte Pär upp vid flygplatsen när jag landade vid niotiden på morgonen. Att rulla genom Visby under lågsäsong känns allt trevligare för varje år som går. Inga mavar vid Kallbadhuset och inga brölande stekare utanför Bur på Strandgatan där nu höstlöven istället dansar över kullerstenen. Något jag slås av idag på Gotland är att färre och färre talar gotländska när man hör dem. Inte servitören på restaurangen, inte tjejen i kassan på COOP och inte heller receptionisten på hotellet som jag pratade med kring vår kommande Vinterträff på ön. Att då komma in på Skrubbs Stallbacke är därför så härligt befriande. Här är allt precis som det alltid varit samtidigt som massor av förnyelse och utveckling pågår för fullt kring ovalen. När Pär och jag rullar med bilen över läktarplats ser vi en gänglig person komma knallandes lite längre fram. Till min stora glädje ser jag att det är "Douglas" Ogestad! 

Det är väl snart fyrtio år sedan Dogge som knatte satt och dinglade med benen på kylskåpet inne i Hassborgs minimala selkammare och tillika fikarum. Då var det pepparkakor till oss andra och glutenfritt "majsknäcke" till Ogestad. Att Dogge nu tillträtt som sportchef för Visbytravet är naturligtvis en fullträff för banan. Jag vet inte hur ofta Malmroth knallar runt på Solvallas läktarplats och visar faciliteterna för folk men Ogestad ville hur som helst gärna visa upp upp banans nyrustade restaurang och Lounge. Restaurangen har blivit kanonfin där svart och guld varvas. Eleganta kristallkronor och en cool bardisk kommer garanterat att uppskattas. Man hade stora fina bilder från lopp på Skrubbs längs baren och skulle jag få önska så hade några härliga klassiker från det glada 80 talet fått vara med.

En Gertrud Lindarve i sulky med remsele. Einar Dahlbom framåtlutad över ett upplopp eller kanske Tedde Beijer i klassisk blå Nassau-modevagn med tunna plåtskalmar och utvändiga fotsteg. Kanske, kanske. Efter en visning av restaurangen så hann jag med fika hos Pär Hassborg och sedan även Roger Hassborg. Idag även en fika med pappa Bengt Hassborg som går mot de stabila åttio. Mina närmaste och bästa Gotlandsvänner sedan mer än fyrtio år. Gårdagskvällen avslutades med Roger, Pär, och Dogge på Lilla Elefant där vi åt pizza (en glutenfri) och snackade minnen. Säga vad man vill men om NÅGONTING var bättre förr så var det travet i allmänhet och Skrubbs i synnerhet, och då syftar jag inte på kvalitén på sporten utan mest på KÄNSLAN.

Pärs dotter Fanny, en fin tillgång till travskolan på ön samtidigt som Pär idag körde dubbelsulky med prao-tjejer. Det är så man jobbar om man är hängiven sporten och det kan jag lova att Hassborgs är och alltid har varit.


Innan jag nu på eftermiddagen fick skjuts till flyget tog vi en fika på COOP bredvid stallbacken. En fika med Pär och hans genomkloka dotter Fanny som fick avsluta min korta men trevliga vistelse på Gotland. Ikväll har jag tvingat Pär att fixa middag till Jessica och Fanny. Som den gode man och far han är så är jag övertygad om att det blir bra, det vankas varma mackor…






Med dessa ord, knappade från mobilen i väntan på flygavgång, tackar jag för den här gången. Avslutar med en boom till helgens V75a från Jägersro. I andra avdelningen får vi se Alhambra Mail med en formstark Johnny i vagnen, sex gånger serveras. Avslutningsvis. Ni är många ägare och tränare som genom åren haft samarbete med Roger och Pär och jag förstår varför. Och jag kan med varm hand rekommendera dem även fortsättningsvis. Pär har nu lämnat in proffslicensen men kan vara behjälplig med det mesta kring hästarna ändå och Roger är fortfarande igång och har säkert plats för någon pålle. Trevligt folk, sa Bill. Jättetrevligt folk, sa Bull.

Må gott och på återhörande.

Visste du förresten att Stefan Löfven aldrig krockat med Radiobilarna på Gröna Lund.


Så får det bli...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Om mig