Jag är 10 år på bilden och hade redan då, 1975, spelat på Svartsjölandets Midsommarfirande under flera år. Idag, 46 år senare, så åker samma gamla dragspel fram igen. Jag återkommer till dragspel och Midsommar lite längre ned. Måste väl bara få kommentera den totala galenskap som just nu pågår kring landets så kallade regering. Nästansvetsarn är äntligen fälld och borta och i en riktig demokrati i ett friskt land så hade han aldrig fått möjligheten till makt, men nu är det ju tyvärr så att Sverige håller på att rasa ihop fullständigt. Vi är snart världens enda demokrati med total diktatur. De flesta partier och dess ledare är falska, fega, maktfullkomliga och allmänt verklighetsfrånvända. Häxan Lööf skulle hellre äta upp sin svettiga sko än att “bli ett stödhjul åt Stefan Löfven”. Det tog dock inte lång tid innan hon med fladdrigt hår och usel tandstatus satt där i knät och dinglade med sina rödflammiga ben. Hon skulle under INGA omständigheter backa från punkten avseende hyrorna men när det blev skarpt läge så backade hon genast bakåt på sina vingliga och strumpbyxeglansiga ben. Nu står hon där med sitt falska leende och kraxar igen. Liberalerna kastade sig år vänster i sin iver att få “ta avstånd” från landets näst största parti. Halva väljarkåren försvann direkt. Nu vill man istället bilda regering med stöd och stort inflytande av SD, poff så försvann 50 % ytterligare. I helgen finns risken att Nyamko blir tvungen att vända den kolsvarta kappan ett varv till och då, ja då har vi inget Liberalerna kvar!
I landet Sverige verkar Svenne Banan inte speciellt konfunderad över det faktum att Såssarna nu styrt landet i snart åtta år TROTS att de inte har mandat för det. På måndag finns risken att Nästansvetsarn åter står där med sin rödflammiga häxa bredvid sig och flinar innan han lugnt kan återinträda på den post han egentligen aldrig skulle fått…
Valet 2022 kommer visa sig vara vårt viktigaste och mest betydande val under många, många år. Håll ut…
Tillbaka till dragspel och Midsommar. Som traditionen bjuder så kommer här min lilla Midsommarhistoria i repris från den där helgen 1978 då jag och farsan var på drgaspelsturné. Håll tillgodo:
------------------------------
Jag var sju år när jag spelade jag dragspel med Hasse Tellemar i ett Svt program som hette ”Musik på spel”. Inspelningen gjordes på Nalen. Det blev ”Rosa på bal” så det dånade! När jag bara var några år så brukade jag släpa upp pappas gamla dragspel på sängkanten och sedan knuffa ner själva bälgen på dragspelet och spela på pianodelen så länge som det kom ljud ur dragspelet. Sedan var det bara att kånka upp dragspelet över sängkanten och börja om. När jag fyllde fem år så fick mamma en ny symaskin och pappa ville att jag skulle öppna lådan som symaskinen låg i. Det var ingen symaskin, det var ett dragspel, mitt första egna dragspel!
Pappa och jag spelade sedan runt midsommarstången på Degerby, Svartsjölandet varje midsommar från det jag fyllt fem år. Min faster var gift med Håkan Sterner, en man som jobbat som artist, med artister och som dessutom arrangerat konferenser och stora Kickoff fester långt innan ordet var uppfunnet. Nu hade han fått ett problem.
Håkan Sterner som på den tiden drev Club 33 på Ving hade problem med att hitta dragspelare under en midsommarhelg. Både pappa och jag tyckte att det kunde vara roligt att byta ut Mälaröarna mot en liten turné på kontinenten. Vi skulle först spela på Mallorca på midsommarafton och sedan flyga över till Ibiza till midsommardagen. Spelningarna skulle vara små, intima tillställningar hade Håkan sagt.
Det hade blivit dags för avresa. Vi åkte över till Mallorca på onsdagen före midsommar. Det var mycket trevligt på Mallorca och på det ”Club33” hotell där vi bodde så var väl egentligen ingen av oss representativ. Jag var för ung och farsan för gammal. På midsommaraftons morgon skulle jag ta fram dragspelet på rummet och köra igenom "räven raskar över isen" och "Jänta och jag". Dessa låtar
hade rätt mycket svarta tangenter och de var alltid knepigast att nå med fingrarna. När jag skulle knäppa upp locket så såg jag en röd dekal på dragspelslådan. Tullen hade gjort en narkotikakontroll på flygplatsen. När jag fick upp dragspelet så "låg" alla pianotangenter ner! Alla toner lät när jag drog i bälgen och katastrofen var ett faktum. Hur lätt är det att hitta ett pianodragspel på Mallorca en Midsommarafton?! Pappa och jag lyckades plocka isär dragspelet och såg att alla små fjädrar och gummiband som höll upp tangenterna hade lossnat när de flinka tullarna hade farit fram. Med en liten skruvmejsel och en bläckpenna lyckades vi till slut lyfta tillbaka fjädrar och gummiband. Några var förstörda och jag fick klämma in tandpetare under dessa tangenter och helt enkelt låta bli de tonerna.
Vi tog en taxi till spelplatsen, ett litet ställe för Vingresors gäster hade Håkan sagt. När vi kom fram så stod där ett tiotal turistbussar och vi hade kommit till en gigantisk grisfest! Farsan blev ordentligt skakis, det här var lite annat än midsommarstången ute på Svartsjölandet hemma... På en stor scen skulle vi lira och det tog en bra stund och några Whisky innan farsgubben var i fas. Det hela gick riktigt bra och spelningen inför alla dessa människor fick nog anses som mycket lyckad. När vi kom tillbaka till hotellet sent på kvällen så gjorde farsan en bejublad entré ner i poolen med linnekostymen på och alla hotellgäster hakade på. Det blev lite tjafs med vakterna på hotellet men det hela lugnade efter en stund ner sig. Egentligen så var ju farsan och jag som sagt för unga och för gamla för Club33 idén men vi fick i alla fall stanna kvar på hotellet…
Morgonen därpå så skulle det bära av till Ibiza, en liten flygtur på dryga halvtimmen. Det var här skräckfärden som skulle tvinga mig till total avhållsamhet från alla former av flygning de kommande 22 åren startade. Flygplanet var en gammal DC 8a med sliten inredning och trötta flygvärdinnor. I planet satt ett trettiotal spanjorer och min sovande pappa. Vid denna tidpunkt var jag mycket flygintresserad och hade flugit massor med tomma taxiflyg från Bromma då jag hade en vän till min bror som jobbade där. Jag hade alltså ganska bra koll på checklistor, rutiner och annat. Jag kan väl säga att dessa piloter bröt mot de flesta regler under denna flygning. Jag skall inte gå in på detaljer men jag var i alla fall skräckslagen när vi till slut hade landat. Spelningen på Ibiza gick jättebra och jag fick även smak på Lumumba där!
På natten, när vi kommit till hotellet så satte jag min plan i verket. Jag plockade ur passen från pappas väska och gömde dem under mattan på hotellrummet bara för att säkerställa
att det inte skulle bli någon flygning nästa dag. Min tanke var att vi skulle bli tvungna att ta en båt till fastlandet och sedan med buss och tåg ta oss hem till Sverige igen. Hade jag nämnt detta för min pappa så hade han antagligen inte nappat på mitt förslag till ny resplan mot Sverige. Nästa morgon åt vi frukost och tog en liten sväng innan det var dags för hemresa. Vi åkte ut med packning och dragspel till flygplatsen där vi checkade in vårt bagage. När vi närmade oss passkontrollen så tänkte jag att, nu är det i alla fall stopp. Farsan kommer naturligtvis att bli vansinnig men det får det vara värt, inget mer flyg för Dennis, så får det bli.
När vi kom fram så började min pappa att gräva efter passen i sin väska och döm om min förvåning och fasa när han elegant slänger fram två pass på disken! Den förbannade städerskan på hotellet hade hittat passen och gett dem till min pappa, så vi höll således god min båda två när vi gick mot passkontrollen. Nu började jag springa och fick snabbt farsan efter mig. Inlåst på en toalett så försökte jag gömma mig efter bästa förmåga. Ganska omgående lyckades till slut pappa och en vakt få ut mig. Min farsa var faktiskt själv lite flygrädd och han hade alltid med sig farmors gamla valiumtabletter i reserv när han flög. Vanligtvis så brukade det dock räcka med att stötta upp sig med några stadiga whisky. Nu kom valiumtabletterna i alla fall till användning. Pappa tryckte i mig två stycken och lät mig skölja ner med lite Lauder's Whisky! Jag blev sedan buren ombord och jag blev ganska snabbt "trött". Det blev snabbt svart i SAS planet och jag minns inte mycket av flygresan hem. Jag vaknade till när vi precis påbörjat inflygningen mot Arlanda. Jag sa ingenting, inte pappa heller. Landningen gick bra och precis när jag klev ut från planet så vände jag mig om och tittade in igen och skrek högt, ”- aldrig mer att jag flyger!”
Detta höll jag som sagt i 22 år.
------------------------------
Med dessa rader ber jag att få önska alla härliga vänner en riktigt fin Midsommar! Avslutar med en klaring till söndagens V75a från Kalmartravet. I sista avdelningen så har de visst Heart Of Steel i ruggig författning. 9 gånger snapsen, skål…
Visste du förresten att Stefan Löfven tycker att Annie Lööf är snygg.
Så får det bli...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar