Vi börjar med Coronahysterin. Det har under en tid nu blivit mer och mer uppenbart att galna nedstängningar, begränsningar och annat tok börjar gå mot sitt slut. Vi är många som tröttnat ordentligt på allt stoj och kludd som helt okonsekvent och oftast fullständigt verkningslöst pågått men nu ser det som sagt ut att släppa. Inte för att våra förtroendevalda egentligen tänkt så utan för att det inte går att styra folk hur länge som helst, när det dessutom visar sig gång på gång att det sker med en fingertoppskänsla som skulle få Dunderklumpen att känna sig pimpinett. Jag orkar inte dra alla exempel och kommer heller inte lägga upp de fakta och siffror som påvisar hur extremt få det faktiskt är som avlider eller ens drabbas nämnvärt alls. Vår haschpuffande idrotts & kulturminister Amanda Lind svamlar nu om att det snart kan vara aktuellt med 500 personer vid evenemang utomhus och 50 personer inomhus. Samtidigt jobbar just nu svenska travbanor med att kunna öppna upp restaurangerna för gäster som äter inomhus, det kommer dock inte tillåtas NÅGON publik UTOMHUS! Jag orkar inte, sluta kludda och släpp stolligheterna…
Roligare än ovanstående är det faktum att Johnny Takter nu har comebacken överstökad. Två segrar på tre uppsittningar känns som ett ganska logiskt utfall för en av landets överlägset skickligaste kuskar. Det gläder mig även att se hur roligt Johnny faktiskt verkar tycka att det är att vara tillbaka. Matteus och de andra mikrofonpoeterna jobbade hårt för att försöka “gräva lite under skinnet” vid sina intervjuer, kanske skulle de hitta något som skavde eller som kunde få Takter att bli “klurig”. Tji fick de! Johnny var bara glad och inspirerad där han stod i eftermiddagssolen nere på Jägers och njöt. Och nu då? Vad händer härnäst? Ingen som vet, Johnny har inget inplanerat på körfronten alls till dags dato. Han kör väl lopp nästa gång han känner för det! Så härligt befriande, tipsnissar och travets pladderkvarnar vet inte riktigt vad de skall göra och hur de skall ställa sig till det. Inom svensk travsport så har det alltid varit kutym att följa mönstret och vandra samma stig. Om du lyssnar på 900 tränare som nyss fått överta häst från annan tränare så betonar man DIREKT att “-hästen kom i jättefint skick” (detta är extra viktigt att poängtera om hästen kommer från stortränare). Sanningen kan många gånger vara att hästen var både mager och framhalt vid ankomst men sådant nämner man INTE offentligt, det är kutym. För de som vill eller helt enkelt bara ÄR bredvid flocken behövs inget halsbrytande för att bli betraktad som en person som “går sin egen väg”, “vågar ryta till” och andra fåniga floskler. Se bara på Robber Bergh. Han behöver bara säga några ord kring Souloys återkomst i sporten så blir det stort hallå (missförstå mig inte, jag håller med Bergharn till hundra procent och han har inte bett om att bli “rebell”). Så lite behövs och vi har ett antal aktiva som gärna väljer att ställa sig lite bredvid fåran. Det befriande med Johnny Takter är att han inte alls valt att stå där bredvid, han bara ÄR där! Jag har alltid uppskattat människor som går sin egen väg, speciellt när det inte är ett aktivt val. God lycka Johnny, kaffepannan är alltid redo…
I förra veckans Fredagsbrev skrev jag ju lite kring det faktum att en deltagare i "Paradise Hotel” anmält en annan deltagare för sexuellt ofredande och jag har fortfarande min bild av detta klar. Jag lade dock upp en bildillustration med en kvinna som satt med Magnus Uggla vid ett bord vilket jag nu hört kan ha varit kränkande för kvinnan som det gäller, Annie Dahlberg. Bildillustrationen kan möjligtvis ha antytt att hon skulle vara en bimbo med förstorade läppar. Lägger därför upp en bild på Annie Dahlberg själv som någon form av upprättelse, så att hon inte skall bli missförstådd…
Över till lite Såsseri. När den stora PISA-undersökningen genomfördes över hela världen för att se hur skolorna ligger till så hamnade Sverige på en “hygglig plats”. Naturligtvis hade vi rasat massor sedan den tid då man inte fick/kunde skrika “-jävla hora” till sin fröken, en tid då knivrån och liknande på skolgården var lika vanligt förekommande som en ankommande tunnelbana till Rinkeby utan 4 kg pistaschnötskal i drivor över golven. Svensk skola hade naturligtvis rasat betänkligt men i jämförelse med många andra länder så var resultatet tydligen OK trots allt. Nu har det visat sig att Såssarna medvetet fejkat hela undersökningen. Man valde att plocka bort de flesta invandrarungar som inte kan svenska språket ur undersökningen (och det blir många) och vips så låg vi på en “acceptabel” nivå. Verkligheten är istället att svensk skola på ett tydligt sätt speglar vårt samhälle i helhet. Det är ett förfall utan dess like och tyvärr så kan vi vara tämligen säkra på att det kommer fortsätta att rasa utför.
Hua, man får rysningar.
Du har väl inte missat nyheten att SVT planerar att göra en nyinspelning av “Vi på Saltkråkan”! Fredagsbrevet kan som första media (som vanligt före Henrik Ingvarsson och Lennart Persson) här visa ett klipp från pilotavsnittet. Saltkråkan 2.0
Med dessa ord ber jag att få tacka för den här gången. Ha nu en skön vårhelg så hörs vi igen nästa fredag. Missa inte den politiska debatten i SVT på söndag kväll. Av en tillfällighet ställer man Jimmie Åkesson mot Nyamko Sabuni i “duellen” kring invandringen. Kan det vara så att man hoppas på sprickbildning? Avslutar med en fin vinnare till helgens V75a som avgörs på Örebrotravet. I tredje avdelningen har Zante Grif fått Adielsson i vagnen. 7 gånger filén, vi säger väl så…
Visste du förresten att Stefan Löfven fortfarande prenumererar på Kamratposten i tron att det är Pravda.
Så får det bli.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar