Stochampionatshelg…

Det var faktiskt många år sedan jag var nere på Sto Championatshelgen och jag måste säga att jag är lite avis på de som nu har kommande helg framför sig. Det här med stora travhelger är i alla fall rätt fantastiskt. Förutom travsport av högsta kvalité så är ju helgerna som en enda stor personalfest. Bland de aktiva som vanligtvis jobbar stenhårt året om så är dessa travfester oerhört viktiga. Nya generationer travnördar blandas med det gamla gardet och det är ganska coolt måste jag tillstå. Travsporten 2013 är något helt annat än när det var som bäst (tänk det ljuva 80talet). Då, på en Elitloppsfest, var det inga konstigheter alls när Sobrilström och Rolle Davidsson gled in på Lorry i sina finaste konfirmationskavajer moderiktigt uppkavlade över armarna. Nu, 2013 är det Hockeyligans Hangaround-Stekare och deras gelikar som står för festandet och skall man komma in på Statt i helgen och försöka sig på att stöta på någon Asterie eller liknande så duger det inte med flanellskjorta och trädojjor. Nej, nu får ni steka till det om ni skall vara med…

Fast helgens folkfest nere på Axevalla välkomnar naturligtvis ALLA, oavsett Foppatoffel eller Klorinsneakers. Hela bortre långsidan nere på Axevalla är ju en enda stor palett av Travsverige och jag kan bara önska alla en riktigt fin helg nere på slätten!

Jag läste nyligen Micke Nybrink som tyckte att landets hästägare är för trogna och undergivna gentemot sina tränare. Nybrink tyckte att ägarna i större omfattning borde byta tränare oftare på sina hästar. Det här ligger det ju naturligtvis en hel del i. Men här kommer vi in på en knepig verklighet som travsportens aktörer lever i. Jag kan inte komma på någon annan verksamhet där kunden köper så mycket fläsk i säcken som just i travsporten. Om du är tränare åt ett hockeylag och ditt lag förlorar lite “för många” matcher så riskerar du att sparkas ut omedelbart men det är alldeles för sällan som en travtränare “kastas ut”. Hästägaren är ju liksom själva hockeyföreningen och ägaren vill väl naturligtvis se resultat.

Många travtränare i landet bygger hela sin verksamhet på att mjölka ägarna. Oftast så tror sig hästägaren ha för dålig koll och kunskap för att kunna/våga ifrågasätta de uteblivna framgångarna. För travtränaren är det liksom en win-win oavsett. Ägaren till hästen i stallet som inte drar in en krona får naturligtvis en fet faktura i lådan månad efter månad. Skulle det sedan ramla in lite prispengar till den stackars utblottade hästägaren så blir det bara bonus i form av trivsam procent. En del tränare är dessutom förträffliga “snackare” som, likt en dammsugarförsäljare lyckas övertyga kunden om produktens förträfflighet. Skillnaden är bara den att dammsugaren måste trots allt fungera om det skall bli någon affär. För hästägaren råder andra villkor, oavsett resultat så får du pröjsa. Alldeles för få är de tränare som ärligt förklarar för ägaren att de inte lyckas utveckla hästen i önskad riktning.

Att våga byta tränare på sin häst tycker jag alla ägare borde fundera på om resultaten uteblir. Det ÄR inte alls säkert att just din häst får den absolut bästa chansen bara för att den är i ett fabriksstall. Vi fick nyligen in en pålle från en stor tränare i landet och jag kan i alla fall säga att DEN hästen hade INTE fått sin optimala chans i den fabriken.

Vi hör ju ofta travtränarna klaga på att de har alldeles för många “egna” hästar i stallet och det fungerar ju inte (de vill ju inte vara några dumma hästägare liksom). Nej, cashen skall ju in och då måste man ju kunna fakturera. Jag skulle vilja se ett helt nytt sätt att jobba utefter. Procent! Javisst, procent helt enkelt. Idag tar en travtränare normalt mellan 10-20 % på inkörda pengar och här vill jag se tränare som är villiga att vara med och ta chansen och även dela riskerna. Den tränare som skulle ta t. ex. 50 % på inkörda pengar mot att han står för träningsavgiften skulle jag högakta. Det här skulle kunna bli mycket intressant. I stället för att en liten uppfödare eller någon ägare försöker dra ihop ett gäng delägare så vore det väl ännu bättre att du delar risker och möjligheter med uppdragsgivaren direkt?! Ägarna skulle stå i kö och jag väntar bara på att någon modig tränare tar steget…

Tillbaka till Stochampionatet. Det enda obehagliga med alla dessa fina travhelger under sommaren är att de samtidigt tydligt stakar ut tiden så att sommaren rusar snabbare än annars. Nu har vi väl bara Sundsvall Open Trot och Hugo Åbergs kvar innan travderbyt till slut säger, hej då sommaren, höst och vinter på väg. Som en liten räddare i nöden så arrangerar vi en trevlig travhelg i Berlin i november! Här vankas stortrav, currywurst och skummande öl. är du intresserad av att hänga med så kan du läsa mer här!

Nej mina snälla rosa vänner, ha nu en fantastisk helg så hörs igen nästa vecka. Salsa Knight slog ihop och galopperade direkt så det tog slut innan det börjat. I helgen är det ju Axevalla som kör och jag lämnar här en skön vinnare till lördagen samt vem som vinner Stochampionatet på söndag. Vi börjar med lördagen. Det avslutande guldloppet går över lång distans med Sveriges längsta upplopp. När vi får nästan 18 gånger smöret på I Saw You så går vi emot lille Harry. Jobba Åke. Söndagens Stochampionat vinns av Mousse!

Så får det bli…